fredag 11 januari 2013

FULL RULLE PÅ TROTTOAREN

Det var den vintern Nisse Bengtssons farsa blev polisanmäld för att ha försökt mörda kärringa Larsson och tre andra tanter utanför sitt hus.
Åtminstone påstod kärringa Larsson att det var han som hade spolat trottoaren så att det blev isgata och sedan sopat bort all sanden som legat där.
Så här många år efteråt kan det avslöjas att det inte var han som var den skyldige.


Det var Berra och en som kallades Filosofiska Karlsson. Inte därför att han var särskilt filosofisk utan för att han hade svarat: Nä, magistern, mitt intresse är brinnande, när Kalle Kanon hade frågat om det var av bristande intresse som han inte sjöng med i Se hur hela Uppland står i lågor på sånglektionen. Då sa Kalle Kanon att jag tror vi har fått en liten filosof i klassen och på den vägen var det.

Med bland de skyldiga var också en som kallades revolversvarvarn därför att han hade en farsa som jobbat som revolversvarvare på varvet och när Kalle Kanon frågade efter faderns yrke hade svarat; Han svarvar revolvrar.


När Berra och Filosofiska Karlsson och revolversvarvarn var i tioårsåldern brukade de roa sig med att leta upp något bra ställe att åka kana på och se vem som kunde hålla sig på benen längst.
Nisse Bengtssons farsa hade hus vid en liten svag utförsbacke som var perfekt för ändamålet.
När den första snön kom den här vintern var han snabbt ute och skottade så att det blev bart.

-Vi tyckte det såg lovande ut, men sedan satte gubben igång att sanda hela trottoaren, sa Berra när han berättade historien.
-Rena sabotaget, sa Karlsson.
-Det blev ju inget glid alls, sa revolversvarvarn.


-Så när det blev mörkt var vi där och borstade bort all sanden och bar dit flera hinkar med vatten och hällde på, sa Berra.
-Senare på kvällen hade det frusit rätt bra och blev en riktigt skaplig kana, sa Karlsson.
-Vi tyckte inte det spelade så stor roll, sa revolversvarvarn. Det var nästan aldrig någon som gick där ändå.


-Och vi kunde ju inte veta att Nisse Bengtssons morsa hade kafferep just den kvällen, sa Berra. Tanterna hade kommit när gubben höll på att skotta, och när dom skulle gå hörde vi hur han sa till dom att han hade sandat hela trottoaren så dom behövde inte oroa sig för halkan.
-Vi blev förstås skraja och sprang och gömde oss för vi förstod ju ungefär vad som höll på att hända, sa Karlsson.
-Vi borde väl ha varnat dom och erkänt innan olyckan var framme, sa revolversvarvarn.
-Men vi begrep inte bättre på den tiden, sa Berra.
-Nu var dom ju helt oförberedda, sa Karlsson.
-Någon hade pangat gatlyktan så dom såg ju inte blankisen i mörkret, sa revolversvarvarn.


-Och det var ju inga isprinsessor direkt, sa Berra.
-Nä, snarare tvärtom, sa Karlsson.
-Det var stadiga tanter i 50-60-årsåldern, sa revolversvarvarn.

 
-Dom föll som bowlingkäglor efter bara ett par meter, sa Berra.
-Alla utom kärringa Larsson, sa Karlsson.
-Hon kom gående sist vill jag minnas, sa revolversvarvarn.

-Men hon kom fortast därifrån, sa Berra. För hon satte sig på ändan och for utför hela backen som skjuten ur en kanon och landade i en driva så snön sprutade.
-Annars kunde det gått riktigt illa, sa Karlsson.
-Hon kunde ha brutit både armar och ben, sa revolversvarvarn.
-Konstigt nog klarade hon sig med några blåmärken, sa Berra.
-Snödrivan dämpade nog fallet, sa Karlsson.
-Ja, för hon hade hög fart, sa revolversvarvarn.


-Ändå tog hon taxi till lasarettet, sa Berra.
-För att få ett intyg på sina skador, sa Karlsson.
-Så hon skulle kunna sätta dit Nisse Bengtssons farsa för mordförsök,sa revolversvarvarn.
-Hon trodde visst att han hade planerat alltihop, sa Berra.
-Undra på det, sa Karlsson. Det sista hon hörde honom säga var ju att han hade sandat hela trottoaren innan hon drattade på arslet och for iväg utför backen som en kanonkula.
-Minns ni hur hon skrek, sa revolversvarvarn.
-Ja, sa Berra. Jag ryser bara jag tänker på det.
-Jag med, sa Karlsson. Jag hade mardrömmar i flera veckor att vi skulle bli avslöjade och skickade till uppfostringsanstalt.
-Men nu känns det skönt att ha lättat sitt samvete, sa revolversvarvarn.
-Ja, sa Berra. Ett rent samvete är den bästa huvudkudden.

1 kommentar:

  1. Eftersom jag avgipsades idag efter mitt fall på en iskana med handledsbrott som följd så tycker jag att detta var en bra story. Riktigt bra!

    SvaraRadera