FRÅGESPORT MED FÖRHINDER

När det äntligen hade det blivit dags för start i sommarens mångkamp mellan redaktör S och kåsören, såg plötsligt all planering ut att spräckas av årets värsta åskoväder.

De båda atleterna hade samlats på var sin stol utanför dörren till kåsörens stuga, medan blixtarna ljungade, åskan mullrade och regnet vräkte ner. De beslöt då att sitta kvar på det regnskyddade utrymmet och inleda årets kraftmätning med frågesport.

Denna handlade som vanligt om frågor från NE-kort som de tävlande läste för varandra. Lotten hade utfallit så att kåsören började.

– Vad heter julens sista dag i Sverige? läste han medan regnets smatter växte till ett dån mot det lilla utskjutande taket.

– Va? sa redaktör S. Jag hör inte!
– Vad heter julens sista dag i Sverige? upprepade kåsören med högre röst.
– Annandagen, ropade redaktör S tillbaka.
– Fel, ropade kåsören. Det ska vara Tjugondag Knut.
– Va? skrek redaktör S.
– TJUGONDAG KNUT, ropade kåsören.
– JASÅ, JAHA, skrek redaktör S.
Så höll det på en stund utan att regnet avtog. Det verkade snarare som det ökade hela tiden.

Snart var det kåsörens tur att svara.

– Vilket språk är jämte engelska Indiens nationalspråk? läste redaktör S.
– Hindu, sa kåsören.
– Är det ditt svar? sa redaktör S.
– Vänta lite, sa kåsören. Det kanske heter hindi.
– Tja, sa redaktör S. Det får du rätt för.
– Vad skulle det vara då?
– Hindi, sa redaktör S.
– Det sa jag ju, sa kåsören.
– Inte först, sa redaktör S. Men jag ska vara snäll och godkänna det.
– Det var vänligt av dig, sa kåsören.
– Men då väntar jag mig samma bemötande tillbaka, sa redaktör S.

Kåsören fick sedan frågan: Vilken Vasason initierade Linköpings blodbad 1600?

– Det går att räkna ut, svarade han.
– Hur då? sa redaktör S.
– Det är bara att ta Gustav Vasas söner i tur och ordning och stoppa när man kommer till 1600. Det kan inte ha varit Erik och inte Johan, så då måste det ha varit Karl, alltså han som blev Karl den nionde och var far till Gustav den andre Adolf.
– Hur kan du veta sånt, sa redaktör S, Vad är det för perversa intressen du har? Gamla kungar!

Regnet fortsatte vräka ner, medan blixtarna avlöste varandra på himlen. tätt följda av mullrande dån. Plötsligt kom en blixt och ett sprakande jättebrak nästan samtidigt.

– Den var nära, sa redaktör S.
– Ja, sa kåsören. Den måste ha slagit ner här ute i vattnet. Dom brukar göra det.
– Sitter vi säkra här? sa redaktör S.
– Det börjar jag också undra, sa kåsören.
– Men en mångkampare backar ju inte för lite åska, sa redaktör S.
– Man är väl idrottsman, sa kåsören.

Matchen böljade vidare, trots att regnets dån mot taket nu hade tilltagit ytterligare.

– Vad är en cassolett? läste kåsören från ett av korten när det blev hans tur att ställa frågorna.
– JAG HÖR INTE! ropade redaktör S.
– Vad är en CASSOLETT? skrek kåsören.
– Ett KÄRL, ropade redaktör S.
– Vad för sorts kärl? skrek kåsören.
– Som man lagar mat i över en eld, ropade redaktör S.
– Jag kan inte godkänna det, skrek kåsören.
– Va! ropade redaktör S.
– DET KAN DU INTE FÅ RÄTT FÖR! vrålade kåsören.
– VAD SKA DET VARA DÅ? skrek redaktör S.
– ETT RÖKELSEKAR I FORM AV EN URNA, vrålade kåsören.

Rösten sprack snart på båda deltagarna, och de började nu inse att det här var en gren som krävde både god lungkapacitet och hög syreupptagningsförmåga.

För att göra en lång historia något kortare visade det sig till slut att kåsören hade vunnit med siffrorna 29 mot 24 och därmed tagit ledningen i femkampen.
– Den här grenen är inte riktigt utslagsgivande, sa redaktör S. Allt hänger ju på vilka frågor man får.
– Ja, sa kåsören. Fast lite beror ju på svaren också.
Fortsättning i morgon.