LATTJO, STENKUL ELLER LAJBANS?

Ungdomens slangspråk har varit föremål för en utredning vid Nicolaiskolan i Helsingborg, läser jag i ett exemplar av tidningen Se från 1966. Där har man kommit fram till att den moderna slangen har sina rötter i romani, månsing, lågtyska och hebreiska. Paralleller till stenåldern dras också i artikeln.

Men slangen är inte längre vad den har varit, konstateras i tidningen och detta skedde alltså redan så tidigt som 1966. Lattjo var till exempel ett ord som var definitivt ute för femtio år sedan. Möjligen kunde man säga festligt eller stenkul eller lajbans, fast folk som använde ordet lajbans i samtal med barn löpte stor risk att betraktas som ekon från stenåldern. Skulle man umgås på språklig fot med den tidens barn borde man åtminstone lära sig att det heter ball.

Varav svenska folkets hjärta är fullt därav talar ock munnen, heter det vidare i tidningen. Följaktligen har spriten, det vill säga den traditionsrika brännvinssupen, fått ett stort antal smeknamn. Här räknas på rak arm upp orden: krök, nubbe, jäkel, pilleknarkare, geting, rackare, tuting, järn, magborstare, knapp, snaps, bottenfock, pärla och fösare.

Flickan är ett annat kärt barn som har många namn utöver de vanligaste tjej, tjack, brallis och brud. En språkforskare påstod i en bok redan på 1940-talet att dessa namn är över hundratalet.

Donna sa man om flickan redan 1797.

Flamma hette det redan i Gluntarna på 1840-talet.

Gryn om flickan registrerades i Svenska akademiens ordbok 1759.

Gräbba hette det i svensk litteratur redan 1679.

Harpa sa man 1734.

Kråka kallade man flickor 1674.

Morrhoppa kom på 1890-talet.

Under beredskapen på 1940-talet kläcktes en hel rad mer eller mindre lyckade ord för flickor. Till exempel angora, bahia, brajd, brud, garbo, gina, gädda, häxa, kaktus, limpa, matapa, prassel, pudding, skata, skruffsa, skåp, stånka, svep och tanten för att nämna några.

Se fyller på listan med ytterligare ett antal: Urping, snygging, pingla, ärta, brajsing, snäcka och snilla.

Slut på avdelningen språkforskning för i dag.