BLIXTAR OCH DUNDER FÖRVIRRAR FEMKAMPARE

Årets mångkamp på landet hade vid ett jurysammanträde beslutats genomföras som femkamp och endagarstävling på grund av värmebölja och begynnande ålderdomssvaghet.
Något av glansen hade därmed flagnat i denna traditionsrika kraftmätning, där redaktör S och kåsören nu skulle mötas för 19:e året i följd.
Till yttermera visso hade tävlingsledningen med närmast kuslig precision lyckats välja den absolut mest olämpliga dagen på hela året, då ett tio timmar långt åskväder med smattrande regnskurar drog fram över nejden.

Samling var anbefalld klockan 13 vid kåsörens sommarstuga.

Kåsören satt och väntade på en stol framför ytterdörren när redaktör S kom gående en minut före ett, just som de första regndropparna började falla efter två veckors värmebölja och torka. Han hann nätt och jämnt sätta sig bredvid kåsören under det utskjutande taket framför dörren, innan hela himlen öppnade sig och det brakade löst på allvar.

Regnet öste ner, blixtar och åskknallar avlöste varandra, medan de båda atleterna hukade sig och sa:

– Det här är otroligt. Vi har haft halva sommaren på oss och så händer detta. Vilken tajming!
Efter en stunds avvaktan fattades beslutet att kasta om grenarna på tävlingsprogrammet. För att slippa bli dränkta i störtregnet enades de båda atleterna om att sitta kvar på sina stolar och starta kraftmätningen med frågesport i stället för den planerade pilkastningen.
Fortsättning följer i morgon.