DIALOGER VID BARDISKEN

I vår genomgång av de vanligaste dryckeshistorierna har det i dag blivit dags för den heltokiga fnattavdelningen, som handlar om berusade människors vansinniga konversation vid bardisken och annorstädes.

– Varför började du egentligen spela piano?

– Därför att min öl ramlade ner från blockflöjten hela tiden.

– Barmästarn, vad är det här för drink?

– Manhattan.
– Men vad är det där gröna mitt i?
– Central Park.

– Har du fått punktering på cykeln nu igen?

– Ja, jag körde över en mjölkflaska.
– Ja, men såg du den inte?
– Nä, gubbjäveln hade den i innerfickan.

– Vet du varför det finns knappar på tv:n?
– Nä.
– Det skulle se rött dumt ut med blixtlås.

– Barmästarn, såg ni när jag kom in här?

– Ja.
– Har ni sett mig förut?
– Nej.
– Hur kunde ni då veta att det var jag?

Avdelningen argsinta hustrur är också rikt representerad:

– Jaså, du kommer hem från krogen nu?
– Ja, man kan ju inte sitta där hela natten.

– Jaså, du kommer hem nu. Och inte en krona har du väl kvar som vanligt förstås?

– Nä, tänk att det kunde räcka så precis.

Och så avslutar vi med mannen som kom hem från krogen efter en mycket blöt afton. Allting snurrade, och i sitt omtöcknade tillstånd räknade han ut att hans enda chans att övertyga sin hustru att han var nykter var att sätta sig och läsa en bok. Stenfulla människor kan ju inte läsa något vidare, och alltså måste tanten tro att jag är nykter om jag lyckas få fram en stor bok och bläddra upp så det ser ut som om jag sitter och läser, resonerade han.

Efter en halv minut kom hustrun tassande från sovrummet och väste ilsket:
– Vad gör du?
– Jag schitter å läscher.
– Idiot, slå igen resväskan och gå och lägg dig!