SANNINGEN OM SIR WILFRED

I jakten på sanningen om Sir Wilfred av Ivanhoe hade det nu blivit dags för lite källforskning.
Vilka var dom egentligen, kung Arthur, Rikard Lejonhjärta, prins John, Ivanhoe, Robin Hood, Athelstone, Svarte riddaren, lady Roweena och jungfru Rebecka?

Och hur uppstod egentligen hela den här situationen med normander och saxare och tornerspel och krig och intriger? Att normanderna kom med Wilhelm Erövraren till de brittiska öarna och segrade i slaget vid Hastings 1066 vet jag. Men sedan då? Vilka var saxarna till exempel? Hur kom dom med i det här? Det låter ju som om dom var tyskar, och vad hade dom i så fall med Ivanhoe att göra?

Frågorna hopade sig inför nyårsdagens matinéföreställning i tv-soffan.

För att vara mentalt förberedd inför årets upplaga av Ivanhoe insåg jag att här måste det forskas och det ordentligt också.
Google brukar kunna fixa svar på det mesta. Men eftersom jag inte litar riktigt på Wikipedia och en del andra källor på nätet vände jag mig till min bokhylla och Bonniers stora lexikon i stället.

Det gick dock inget vidare. Faktum är att jag körde fast redan på Saxarna. Där stod till att börja med: ”Saxare, se sachsare.”

När jag hade bläddrat dit stod det: ”Sachsare, germansk folkstam, se Sachsen.”
Och när jag tagit mig dit fick jag äntligen lite upplysningar: ”Sachsen, sachsarna bodde mellan nedre Rhen och Elbe. Deras förste store härskare var Henrik Fågelfångaren. Under 1000-talet koloniserade sachsarna slaviska länder i öster.”
Men inte ett ord om Ivanhoe eller de brittiska öarna.

Jag räknade då ut att jag kanske borde slå på anglosachsare i stället. Den stavningen fanns inte med. Däremot stod det: ”Anglosaxare, se angelsaxare” och där kunde man äntligen läsa:

”Det folk som uppstod i England ur flera stammar efter den germanska erövringen på 400- och 500-talen. Vår kunskap om denna epok i engelsk historia är mycket bristfällig.”

Angelsaxarnas storhetstid uppgavs sträcka sig några år in på 1000-talet, men eftersom jag redan visste att Arn Magnusson spöade sir Wilfred i slutet på 1100-talet, blev jag inte värst mycket klokare av detta.

Jag letade vidare men hittade varken prins John, Svarte riddaren eller jungfru Rebecka. Slutligen beslöt jag gå direkt på Ivanhoe men där stod bara: ”Roman av Walter Scott (1820) med motiv från Rikard Lejonhjärtas tid. Filmad flera gånger.”

Rikard Lejonhjärta hittade jag i alla fall till slut med beskrivningen: ”Rikard I, 1157-99, kung av England från 1189, son till Henrik II. R. Var en av ledarna för tredje korståget, varvid han 1191 erövrade Cypern. De legendariska riddaregenskaper som tillskrivits honom lär knappast motsvara verkligheten.”

Då gav jag upp och bestämde mig för att åtegå till sagans värld och bara njuta av filmen på nyårsdagen i stället.

IVANHOE - VART TOG DU VÄGEN?

Filmen om Ivanhoe var länge ett måste för många svenska tv-tittare på nyårsdagen. Jag vet inte hur det är med det längre sedan den gamle riddaren flyttades till TV3.

Klart är i alla fall att glansen kring Sir Wilfred av Ivanhoe har bleknat något sedan vi fick veta hur grundligt Arn Magnusson läxade upp honom i Jan Guillous Tempelriddaren för ett tiotal år sedan.

Som alla litteraturhistoriskt bevandrade numera känner till, krävde ju Rikard Lejonhjärta att Arn skulle rida mot hans bäste riddare, när Arn kom till engelsmännens läger som Saladins förhandlare.

Det hjälpte inte att Arn förklarade att han burit sina sporrar på slagfältet i tjugo år och att han ogärna använde dem på lekfältet. Eller att han varnade den unga vildhjärnan sir Wilfred med orden: ”Betänk nu en sak, unge man. Du rider mot en tempelriddare för första gången och vi förlorar aldrig mot ömskinn i sådana här lekar”.

Tre gånger kastades som bekant den unge sir Wilfred ur sadeln inför ögonen på sin misslynte kung, och sedan dess har jag inte kunnat titta på Ivanhoe på nyårsdagen med samma behållning som tidigare.

Visserligen är jag lite misstänksam mot Guillot alltsedan denne i Riket vid vägens slut lät den danska flaggan förekomma i slaget vid Gestilren år 1210, trots att de historiska källor jag känner till hävdar att Dannebrogen föll ner från himlen över Valdemar Segraren under korståget i Estland 1219, men det kanske är svårt att bevisa så här snart 800 efteråt.

Dessa små reflektioner medförde i sin tur att när jag tittade på filmen om Ivanhoe senast började jag fundera på om personerna och händelserna där verkligen är historiskt belagda eller om man bara har hittat på alltsammans och sedan blandat och gett.

Detta är ytterligare ett tecken på hur allting förändras med tiden. Från barndomens matinéföreställningar minns jag bara att man tyckte det var häftigt med alla riddare som sköt ihjäl varandra med pilbåge och högg huvudet av varandra med svärd.

Då nöjde man sig med spänning och action. Nu vill jag ha ordning och reda och struktur på historien och människorna som förekommer i den. Vilka var dom egentligen, kung Arthur, prins John, Robin Hood, Svarte riddaren och jungfru Rebecka?

Jag vill veta i vilken tid allt detta utspelades och i vilket förhållande huvudpersonerna stod till varandra, och jag vill ha bakgrund till varför det blev som det blev. Det är väl ordningsmannen i mig som gör att jag knappt kan somna på kvällarna förrän jag fått klart för mig hur det ligger till med saker och ting.

Fortsättning följer.