tisdag 21 november 2017

CIRKUS SCOTT

På hösten 1977 kom Cirkus Scott till Uddevalla för ett av sina vid den tiden traditionella besök. 



Kön var som vanligt lång framför insläppet till cirkusplatsen nedanför Folkets Park. 
Och här kommer några bilder inifrån det fullsatta tältet som får tala för sig själva.

















Klicka på bilderna så blir de större. 
Fler gamla kort från Uddevalla kommer så småningom.

torsdag 16 november 2017

TORGHANDEL OCH LEKPLATS

I ett gammalt fotoalbum hittar jag en bild från Kungstorget i Uddevalla som det såg ut en sommardag 1977. Det är väl inte så värst mycket annorlunda än i dag - med ett undantag. Ganska precis mitt i bilden skymtar en vit skylt med texten Angelique. Det var namnet på diskoteket i hörnhuset Torggatan-Kungsgatan, där många av dagens äldre uddevallabor säkert minns hur de shakade loss på 70-talet.

Kungstorget.

Ytterligare några bilder från Tureborg hittar jag också. Långt in på 70-talet var torget vid Tureborgs centrum inte värst mycket mer än en stor ödslig yta. Men på hösten 1977 kom det grävfordon och byggjobbare för att göra i ordning något mellan ICA-butiken i Tureborgsvägen 14 och Konsum, som nu hade bytt namn till Servus, i nummer 12.

Tureborgs torg . . .

Och när den första snön kom såg det ut så här, en alldeles ny lekplats med diverse attraktioner som användes flitigt i några år. I dag finns dock inga spår kvar av den.

. . . blev lekplats.

Lyfte man blicken lite högre kunde man se Villa Elfkullen i snölandskapet, lätt att upptäcka bakom de avlövade träd som då var betydligt mindre än i dag.


Villa Älvkullen.

Klicka på bilderna så blir de större. Fler gamla kort kommer senare.

måndag 13 november 2017

SUNNINGEN SOMMAREN 1977

I ett av mina gamla fotoalbum hittade jag några bilder från Sunningen, tagna i mitten av 70-talet.
På den första ser vi vägen som leder mot Sunningens brygga, om man svänger höger längst bort i korsningen där alla brevlådorna fanns. 1977 var här bara en smal grusväg. Ingen asfalt, ingen gång- och cykelbana, inga farthinder. Och trafiken var inte tätare än att man obekymrat kunde promenera mitt i vägen, med eller utan barnvagn.


Sunningevägen.

På nästa bild ser man vägen upp mot backkrönet och vidare in mot Uddevalla. Det ensamma huset vid vägkanten tillhörde ”Fiskarn Olsson” som vi sa när jag växte upp på 50-talet. Där kunde man köpa både potatis och jordgubbar av bästa kvalitet. Sonen Herbert, som tog över huset, minns jag som mannen som gick runt och läste av elmätarna men han gjorde säkert mycket annat också.


Olssons hus.

Nästan precis mitt i bilden här under går i dag Uddevallabron. Den lilla vita stugan till vänster nere vid vattnet tillhörde min far Sven Johansson. Där ovanför skymtar taket och flaggstången till Birger Arnströmers stuga, som sedan övertogs av sonen Bill. Till höger bodde Larssons och framför dem syns Åke Aronssons hus, som då var den enda årets runt-bostaden i detta område.

Västra kroken.

Bilden har jag tagit från andra sidan viken med Rödberget i ryggen, alltså den vik som på kartan kallas Kroken.
Alla de här stugorna revs 1998 eller -99, liksom ett 80-tal andra hus i ett stråk bort mot Björkängen, där motorvägen går i dag.
(Kiicka på bilderna så blir de större.)

fredag 10 november 2017

FORTSATT FIRANDE AV FAR

Fars dag närmar sig med stormsteg. Vi har tidigare i veckan gått igenom grundförutsättningarna för ett korrekt firande av denna den kanske förnämsta av årets alla högtidsdagar. Här följer ytterligare några små anvisningar för att dagen ska bli så lyckad som möjligt.


Sedan far firats med gräddtårta och kaffe på sängen och alla presenter utdelats är det dags för den övriga familjen att dra sig tillbaka en stund så att far får stiga upp och klä sig i lugn och ro, innan mor kommer in och bäddar sängen.


Hur den fortsatta dagen ska gestalta sig beror till viss del på fars kondition. I det sammanhanget är det viktigt att ta i beaktande att ett alltför ambitiöst program kan slita på far. Övriga familjemedlemmar bör därför uppmanas till viss återhållsamhet samt att det inte är meningen att trötta ut far på denna hans stora dag. Det får dock inte råda någon tvekan om att det är far som är i centrum för allas intresse och uppmärksamhet denna dag.


I samband med frukosten kan det vara lämpligt att utbringas ett fyrfaldigt leve för far, och eventuellt hålls ett litet tal till hans ära.
Efter själva frukostceremonin kan familjens barn lämpligen kommenderas att tappa upp ett bad åt far.


Då kan det vara nödvändigt att mor är med och kontrollerar att vattnet håller rätt temperatur så att far inte bränner sig eller får en alltför kylig start på dagen. Själva forslandet av far till badrummet kan ske på olika sätt, men det lämpligaste är att han bärs i gullstol. Vägen genom våningen till badrummet bör i god tid ha pyntats med färgglada ballonger.


Många familjemedlemmar gör misstaget att tro att firandet därmed är över. Inget kan dock vara felaktigare, och sådana missförhållanden kan inte nog påtalas.
Far ska naturligtvis passas upp under hela sin vakna tid av dygnet så att han riktigt kan njuta av sin stora dag. Man kan till exempel bära fram tofflor, springa små ärenden samt med jämna mellanrum hurra för far och hissa honom på raka armar.


Mor bör så ofta som möjligt fråga om det är något mer som behagas samt i god tid ha komponerat en matsedel på ett tiotal rätter, av vilka far får välja ut de han tycker verkar läckrast till lunch, middag och kvällsvickning.
Den familj som följer dessa små råd garanteras ett fullständigt lyckat Fars dags-firande.


tisdag 7 november 2017

KONSTEN ATT FIRA FARS DAG

På söndag är det Fars dag.
Vi har redan för några år sedan i denna blogg redogjort för vad detta innebär, men för säkerhets skull tar vi det en gång till
Här följer alltså en liten repetitionskurs i konsten att fira familjens överhuvud på denna hans alldeles speciella dag.


Först gäller det för övriga familjemedlemmar att stiga upp i gryningen och smyga på tå till köket under diskret hyssjande för att inte väcka dagens festföremål ur hans skönhetssömn. Därpå vidtar förberedelserna förr att hylla far efter förtjänst på denna den kanske finaste av årets alla högtidsdagar.


Ute i köket försiggår snart en intensiv aktivitet. Tårtan är väl oftast köpt eller bakad dagen före, men den ska ju ändå läggas upp snyggt och prydligt på ett fat. Kanske måste också en sista finjustering göras, exempelvis i form av en liten marsipanfigur som skapas till fars avbild och placeras mitt på tårtan, medan denne ligger i sängen och trynar i all sin glans.


De färska bullarna bör ej heller gräddas för hårt, och det är viktigt att räkna rätt när man måttar upp kaffet, så att det varken blir för starkt eller för svagt, utan exakt som man vet att far vill ha det.
Slutligen vidtar morgonen höjdpunkt, nämligen inträdandet i sovrummet. Det är viktigt att detta inte sker med buller och bång så att far väcks på ett alltför bryskt sätt.


Har man husdjur bör alla hundar, som är benägna att ge skall eller hoppa upp i sängen, hållas kopplade ute på gården. Eventuella fågelburar täcker man naturligtvis över med en duk så att dess invånare inte väcker far i förtid med sitt hesa kraxande.
Familjen samlas sedan med tindrande ögon och välfylld kaffebricka vid fotändan av fars säng och sjunger en liten sång, dock ej så högt att far rycks för hastigt ur sin välbehövliga morgonsömn.


Frambärandet av presenterna är en sak för sig. Dessa bör vara så många att de ej får plats på kaffebrickan och kan därför lämpligen läggas på ett större silverfat.
Det går naturligtvis även bra att bära dem i handen och överräcka dem, men detta kan göra ett något torftigt intryck på festföremålet.


Att presenterna bör vara smakfullt inslagna säger sig självt.
Visserligen är det själva tanken som räknas, men man bör för den skull inte dra sig för att uppvakta far med exempelvis marknadens förnämsta rakapparat eller ett armbandsur i guld. Slipsar, rakvatten och underkläder tillhör en förgången tid.






torsdag 2 november 2017

NÄR FOLKET SKULLE RÄKNAS

I början på 70-talet genomfördes en så kallad folk- och bostadsräkning i Sverige. Den piprökande kåsören hade synpunkter även på detta. Så här såg det ut i Bohusläningen den 3 oktober 1970.








tisdag 31 oktober 2017

OM TÅRAR VORE GULD . . .

Den piprökande kåsören backade inte för varken små eller stora frågor på 70-talet. Här är ett exempel på ett av de allra minsta och mest oväsentliga ämnena i ett gammalt kåseri ur Bohusläningen från den 22 augusti 1970.