torsdag 15 november 2018

TRÄFFAS TARZAN?

Folk fortsätter att ringa hem till Berra och ställa egendomliga frågor. Nyss var det en man som talade lite otydligt men Berra tyckte det lät som om han undrade om Tarzan träffades.


Nej, sa Berra. Men Fantomen var här för en stund sedan. Han skulle bara rida ner till affären och köpa djungelgodis. Han är nog snart tillbaka om inte Hero har kastat honom ur sadeln. Om du vill kan jag skicka Devil med bud efter honom.
Men jag frågade ju efter . . . sa mannen.


Stålmannen har varit här också, sa Berra. Men han har flugit vidare. Han skulle ta en tur till Metropolis och kolla in Lois Lane, sa han. Men oss emellan tror jag bara det är svepskäl. Han är nämligen lite rädd för vandringspriset i den stora montern här inne. Han tror att det är kryptonit i pokalen.
Men jag frågade efter Farsan, sa mannen.
Jaså på det viset, sa Berra. Han är inte här.




Så börjar ett av de 48 kapitlen i min nya bok, Mr Pinkertons bästa. För den som vill läsa fortsättningen finns den att köpa direkt från förlaget på www.litenupplaga.se/1833 och de stora boksajterna på nätet för cirka 200 kronor inklusive frakt. Den går också att köpa i Hallmans bokhandel eller så kan man kontakta mig på gujohans@telia.com eller 0522-10599. Jag levererar direkt vid dörren inom Uddevalla tätort eller så kan man komma hem till mig och få boken signerad vid köksbordet. Pris 200 kronor.



måndag 12 november 2018

BOHUSLÄNS HISTORIA PÅ MUSEET

I ett av mina gamla fotoalbum har jag hittat några bilder från Bohusläns museum, tagna någon gång under 1986. Det var alltså bara två år efter att museet öppnade i de nuvarande lokalerna intill Bäveån.


Jag har inga anteckningar om vad det var för utställning, men av den här bilden framgår i alla fall att det handlar om Bohusläns historia.


Där fanns tydligen en hel del intressant att studera i de olika montrarna.


Här verkar vi vara långt tillbaka i tiden, när folk bodde lite mindre bekvämt än vad vi är vana vid i dag.


Och här har vi kommit fram till bondesamhällets och det tidiga jordbrukets utveckling.


Den här fiskebåten och träekan med sjöbodarna i bakgrunden tror jag däremot hörde till den fasta utställning som kunde beskådas året runt under en längre tid. Rätta mig gärna om jag har missuppfattat något.



fredag 9 november 2018

NYA URGAMLA HISTORIER

Efter inspektion av min bokhylla har jag hittat ett nytt antal böcker med urgamla historier. Här är några som handlar om hur folk har det på jobbet.


-Vad sysslar du med nu för tiden?
-Jag städar och dammar bomber på arméns bomblager.
-Det låter farligt. Tänk om dom exploderar.
-Skiter väl jag i. Det är inte mina bomber.



Två brandmän tog sig in i det rökfyllda rummet. I en brinnande säng låg en berusad man. De fick i alla fall upp honom och såg till att han kom ut ur huset.
-Det här kanske lär dig att inte röka i sängen i fortsättningen, sa den ene brandmannen.
-Jag har inte rökt i någon säng, sluddrade mannen. Det brann redan när jag gick och la mig.



Mannen hade fått ett nytt jobb som bestod i att tömma spelautomater på olika ställen i staden. Efter en tid träffade han sin chef i en spellokal.
-Varför har du inte lämnat någon redovisning ännu? Och varför har du inte hämtat din lön?
-Va! Får vi lön också?



Direktören vid försäkringsbolaget söker upprörd upp en av sina unga medarbetare.
-Har du blivit alldeles vansinnig? Hur kan du ge dig till att teckna en livförsäkring på en miljon för en man som fyllt 104 år?
-Jo, men jag tittade i alla listor och såg att all statistik visar att det är mycket ovanligt med dödsfall i den åldern.



-Jo, direktörn. Jag hörde att kamrern är död. Jag undrar om jag möjligen skulle kunna få överta hans plats.
-Ja, gärna för mig. Om ni bara kan ordna saken med begravningsbyrån.



-Det står en herre här utanför som antagligen vill tala med direktörn.
-Vad menar ni med antagligen?
-Jo, han frågade om den gamle surkarten var inne.



tisdag 6 november 2018

NÄR KUNGEN KOM TILL UDDEVALLA

Här var det trångt om saligheten i centrala Uddevalla den 6 juni 1984. Det är Nationaldagen (som Svenska flaggans dag upphöjdes till året före) och anledningen till folkhavet är att kungen och drottningen besöker staden.


I hörnet Kungsgatan-Trädgårdsgatan låg Rodins Sport vid den här tiden. Här hänger folk ut genom fönstren på andra våningen för att få en skymt av kungaparet.


En ridande polis övervakar folkmassan från hästryggen framför rådhuset.


Så förflyttar vi oss till södra hamnen, där kungen går att urskilja på långt håll när han är på väg att gå ombord på m/s Byfjorden för vidare befordran till fortsatta festligheter på Gustafsberg.


Här har drottningen anslutit medan fotograferna klättrar på taket ovanför dem för att få de bästa bilderna på Carl Gustaf och Silvia.


För mig som diskret privatfotograf blir det mest ryggar som fastnar på plåten både inne i stan och ute på Gustafsberg.


Och när Carl Gustaf äntligen kommer inom skotthåll för min kamera vänder han på huvudet och tittar åt andra hållet just som jag knäpper.


Det var bara att sätta sig på gräset bland allt folket utanför badrestaurangen och konstatera att varken kungen eller drottningen hade visat något större intresse för att vara med på mina bilder.


Men när jag kom hem och drog upp bilderna såg jag att de kungliga faktiskt hade fastnat på ett par av dem även om det blev lite oskarpt.


(Klicka på bilderna så blir de större - med undantag för de två understa som märkligt nog blir mindre.)

torsdag 1 november 2018

SPONTANFOTBOLL FRÅN FÖRR

Vi spelade boll på den lilla ängen uppe i skogen.
Det var Berra och hans brorsa, det var Karlsson och hans kusin, det var en som kallades för revolversvarvarn, det var Nisse Bengtsson och det var jag och några till.


Alla var vi överens om hur vår framtid skulle se ut. Så fort vi blev myndiga skulle vi flytta till Göteborg eller Stockholm och gå med i någon av storklubbarna och bli stjärnor i Allsvenskan.


När vi sedan kommit med i landslaget skulle vi spela där ett par år och avgöra någon VM-final eller kamma hem något OS-guld och sedan skulle vi bli proffs i Italien.
Det fanns bara ett moln på himlen och det var att våra föräldrar inte begrep detta.

Ja, hur gick det egentligen? Läs den spännande fortsättninge i min nya bok, Mr Pinkertons bästa. Detta var bara början på ett av de 48 kapitlen.


Resten finns att läsa i boken som kan beställas direkt från förlaget på www.litenupplaga.se/1833
och de stora boksajterna på nätet för cirka 200 kronor inklusive frakt. Den går också att beställa i bokhandel eller så kan man kontakta mig på gujohans@telia.com eller 0522-105 99. Jag levererar direkt vid dörren inom Uddevalla tätort eller så kan man komma hem till mig och få boken signerad vid köksbordet.

måndag 29 oktober 2018

HÄR FALLER BOCKKRANEN

Här står vi på Klocktornsberget i Uddevalla tisdagen den 4 februari 1986 och väntar på att den stora bockkranen på varvet ska falla. Det är inte den allra bästa utsiktspunkten men vi är ändå några tiotal personer som har samlats intill klocktornet. På bergen utåt varvsområdet och i Skeppsviken står många fler och väntar, säkert flera tusen sammanlagt.



När det stod klart att det skulle bli för dyrt att montera ner och sälja kranen hade flera förslag framförts om hur man skulle kunna rädda den välkända silhuetten som symbol för Uddevalla. Men det blev varken konferenslokal, restaurang eller varsmuseum i den 135 meter höga kranen. Volvo skulle in på området och varvsledningen bestämde att kranen skulle fällas och skrotas.




Datum var satt till den 29 januari 1986 men den dagen blåste det för mycket. I stället skulle det ske tisdagen den 4 februari. 
E6:an stängdes av, tågtrafiken stoppades och en bogserbåt i hamnen höll nyfikna på avstånd för säkerhets skull.



Meningen var att kranen skulle fällas klockan 13.00. När inget hände undrade vi som stod och väntade om det skulle bli uppskjutet en gång till. Men klockan 13.19 föll kranen med ett kraftigt dån i ett moln av damm. Därmed var en epok till ända i Uddevallas historia denna iskalla vinterdag för 32 år sedan.

fredag 26 oktober 2018

UPP OCH NER I TILLVARON

Det går upp och ner här i livet sägs det. Aldrig har detta stått så klart för mig som på ett grekiskt hotell en gång i tiden.
Vi bodde högst upp på tionde våningen i ett av Atens hotell. Den första dagen tog vi hissen ner för att gå ut och titta på stan. I höjd med receptionen upptäckte jag att jag hade glömt mina solglasögon på rummet.
Vänta här. Jag är strax tillbaka, sa jag och vände om.

Men nu var det lång kö till hissen så jag fick vänta en stund innan jag kunde börja uppstigningen. Till slut lyckades jag tränga mig in men sedan stannade hissen förstås på nästan varje våningsplan för att släppa av och ta emot passagerare innan jag var uppe igen.
Jag gick till rummet längst bort i korridoren och hämtade glasögonen. När jag skulle åka ner fick jag hissen för mig själv. Skönt att slippa allt folket som ska ut och in på varje våning, tänkte jag belåtet. Nu är jag snart nere igen.


Det var då det började. Just som dörrarna var på väg att glida igen kom en stor amerikan i kortbyxor, hawaiiskjorta och cowboyhatt galopperande runt hörnet i korridoren och sprang in i hissen och höll in stoppknappen. Några sekunder senare kom en nästan exakt kopia av den förstnämnde springande och ropade på bred Texasdialekt:
They are just around the corner now!


Och strax därpå kom mycket riktigt två blåhåriga dollargummor springande runt hörnet med fladdrande klänningar och rasslande armband. De följdes av ytterligare en supertungviktare i kortbyxor samt en blond barbiedocka i trettioårsåldern.
Själv hamnade jag längst in i hissen mellan de två först anlända bjässarnas magar och med blondinens nysprayade hår i ansiktet.


Som krona på verket tände en av jättarna en stor cigarr just som nedstigningen började.

Hur ska detta sluta? Svaret finns i min nya bok, Mr Pinkertons bästa.


Den finns att köpa direkt från förlaget på www.litenupplaga.se/1833
och de stora boksajterna på nätet för cirka 200 kronor inklusive frakt. Den går också att beställa i bokhandel eller så kan man kontakta mig på gujohans@telia.com eller 0522-10599. Jag levererar direkt vid dörren inom Uddevalla tätort eller så kan man komma hem till mig och få boken signerad vid köksbordet. Pris 200 kronor.