SUVERÄNA STIGFINNARE

Här är ytterligare några bilder på gamla Uddevallaprofiler ur min senaste bok ”Stjärnmatcher, Dynamitlopp och brassesparkar”, som även innehåller kapitel om friidrott, skidor, boxning, motocross och orientering.

Ove Forsberg.

Orienteraren Ove Forsberg fick Bohusläningens första guldmedalj för bästa idrottsprestation i Bohuslän-Dals distrikt 1943. Här visar han upp medaljen under en intervju som jag gjorde med honom många år senare. Som bäst blev han individuell SM-trea 1944 och tog även två sträcksegrar i budkavle-SM under en tidsepok då det inte fanns varken NM eller VM. Han var även skidåkare av god distriktsklass och tävlade i båda sporterna för Uddevalla SK.

Ove hade ett långt och händelserikt liv bakom sig när han avled 2003. Under några år på 70-talet bodde han i Sydamerika. Tillsammans med tvillingsönerna Stig och Leif byggde han i Lutherhjälpens regi upp verksamheten vid en yrkesskola i Caracas slumdistrikt i Venezuela.

Rune Borg.

Rune Borg fick samma utmärkelse för SM-segern 1951. ”Dragspelande fotbollsback vann SM i orientering”, stod det i tidningarna med syftning på hans musikintresse och spel i Västerlanda IF;s lag i Södra Bohuserien. På söndagarna var det först en hård orienteringstävling med en löptid på runt två timmar. Direkt därpå blev det taxi till någon fotbollsplan där klubbkamraterna i Västerlanda IF väntade på att Rune skulle ta plats på ena backen.

I orientering tillhörde han svenska eliten från slutet på 40-talet till början på 60-talet. Utöver det individuella SM-guldet blev det även silver när Bohuslän 1961 svarade för SM-budkavlen (som stafetten hette på den tiden). 
Rune tävlade för OK Gipen från Lilla Edet men bodde i Uddevalla, först i villa på Äsperöd och sedan i lägenhet på Bohusgården, fram till sin död 2013.

Henrik Undeland.

Henrik Undeland var Bohusläns stora namn på 1970-talet. Han blev nordisk mästare i stafett 1977, var med och tog NM-brons 1975 och VM-silver i stafett 1981. Individuelt vann han Femdagars 1979 och fick naturligtvis även han Bohusläningens guldmedaj, 1975 närmare bestämt. När dag-SM arrangerades av Uddevalla OK i Skredsvik 1990 var han en av banläggarna.

Läs mer om de bohuslänska SM-tävlingarna i min bok ”Stjärnmatcher, Dynamitlopp och brassesparkar”.

Köp boken direkt av mig genom att ringa till 0522-10599 eller mejla till gujohans@telia.com Pris 210 kronor inom Uddevalla. Går även att rekvirera från förlaget på http://www.litenupplaga.se/1308 för 232 kronor inklusive frakt. Eller på någon av de stora boksajterna på nätet för pris på cirka 230 kronor.

SKOGSPROMENADENS GRUNDARE

Här är ytterligare några bilder på gamla Uddevallaprofiler ur min senaste bok ”Stjärnmatcher, Dynamitlopp och brassesparkar”.

Arne Johnsson. (Foto: Peo Nilsson)

UIS:aren och friluftsmänniskan Arne Johnsson var den som tog initiativet till de populära skogspromenaderna i Uddevalla. Det skedde redan i början av 1950-talet, då Uddevalla Idrottssällskap var först i Sverige med detta arrangemang som sedan fick många efterföljare runt om i landet. Under 1960- och 70-talet hade UIS över tusen deltagare på sina promenader söndag efter söndag. 
Arne Johnsson ställde samman cirka 10 000 frågor under de år han höll i det hela. Han var dessutom en skicklig orienterare med flera DM-tecken och deltagande på SM under många år. Arne Johnsson är borta sedan länge men Skogspromenaden lever vidare.

Leif Andersson.

Gunnar Alexandersson.

När svenska mästerskapen i budkavle arrangerades i Bohuslän 1961 kom UIS på 25:e plats av 78 startande lag. Arne Johnsson sprang första sträckan (som var en nattsträcka) följd av Leif Andersson på andra och Gunnar Alexandersson på sista sträckan.

Fasserödsstugan.

Fasserödsstugan var samlingsplats för skidlöpare, orienterare och terränglöpare i Uddevalla IS långt in på 1960-talet. När stugan revs på grund av det växande bostadsområdet flyttade UIS till Klämman på Herrestadsfjället i början på 70-talet. Före det hade stugan på Fasseröd bland annat varit målplats för Herrestadsfjällsloppet och andra skidtävlingar på 60-talet. Bilden ur min bok är hämtad från ett terränglopp i början på 60-talet med UIS:aren Bosse Lundh som segrare i juniorklassen.

Köp boken direkt av mig genom att ringa till 0522-10599 eller mejla till gujohans@telia.com Pris 210 kronor inom Uddevalla. Går även att rekvirera från förlaget på  http://www.litenupplaga.se/1308  för 232 kronor inklusive frakt. Eller på någon av de stora boksajterna på nätet för pris på cirka 230 kronor.

ETT FYRFALDIGT LEVE FÖR SEGRAREN!

Det här kortet är från 1937 eller 1938, då min far Sven Johansson vid sidan av gymnastiken blev biten av den tämlige nya sporten orientering. 1937 vann han nybörjarklassen i en tävling och 1938 blev han distriktsmästare i budkavle. Jag skulle tro att kortet är från prisutdelningen efter en tävling det förstnämnda året.

Här står min far omklädd i vit skjorta och slips under vindtygsjackan, med sandaler på fötterna och segerpokalen i handen. En del av prisbordet syns. Förutom pokaler brukade där finnas fruktfat, blomvasar, askkoppar och diverse prydnadssaker. I bästa fall en och annan resväska, tavla eller rent av någon radioappparat i de högre klasserna. Prisutdelaren utbringar ett fyrfaldigt leve i hatt och kavaj, och bland de närmaste åskådarna syns folk i både hatt, keps och skolmössa.

Tävlingsdressen vid den här tiden bestod nästan alltid av egna avlagda kläder i form av skjorta, långbyxor och en skärmmössa på huvudet. Eller ett sånt där vitt kors som löparen till höger på bilden har. Kontrollpunkterna ritade man själv in på kartan efter en förlaga som brukade sitta uppspikad på ett träd strax efter starten. Jag skulle tro att det är detta som dessa båda för mig okända deltagare håller på med.

Här ses Uddevallas Skidklubbs segrande lag i Bohuslän-Dals orienterings-DM 1938. Från vänster: Nils Johansson, Olle Olsson, Mike Wiberg och Sven Johansson. Tävlingen gick i närheten av Vänersborg söndagen den 1 oktober med 120 deltagare i de två klasser som var de enda som stod på programmet vid den här tiden.

Seniorklassen vanns av John Karlin, UIS och juniorklassen av klubbkamraten Arne Johnsson, den sistnämnde mera känd som initiativtagare till UIS och Bohusläningens skogspromenader när dessa drogs igång på 1950-talet.

Två av lagmästarna på bilden blev också budkavlemästare när den tävlingen avgjordes på Kroppefjäll 1938. Det var Olle Olsson och min far med Herman Enström på slutsträckan, som trots att de endast utgjorde Skidklubbens femtelag lyckades vinna hela tävlingen. Allt enligt orienterarnas årsbok Skärmen från 1938.

SVENSEXA MED SPIKSKOR

När Berras brorsa skulle gifta sig beslöt Berra och Filosofiska Karlsson samt en revolversvarvare de känner att anordna en hejdundrande svensexa.
Det hela utspelades i landets näst största stad, där Berras brorsa bodde vid den här tiden.

Arrangörstrion var på plats flera dagar i förväg för rekognosering och planläggning.

Dagen innan bröllopet skulle äga rum hämtades Berras brorsa i sitt hem med beskedet att festligheterna skulle inledas med en taxiresa på stan, där han utklädd till orienteringslöpare skulle leta upp ett antal kontroller.

Han ifördes träningsoverall. spikskor, grön skärmmössa, kompass, startkort och ett gammalt kartfodral från 40-talet i ett snöre runt halsen. På kartan hade festkommittén prickat in de kontrollpunkter ute på stan som skulle besökas med taxi. Sedan fick han en bunt sedlar i näven och en lyckospark i baken av sina kamrater.

Första kontrollen var belägen vid foten av Karl den niondes ryttarstay, gemenligen kallad Kopparmärra. En röd skärm hade hängts upp på denna, och nedanför stod Berra och grabbarna med färdigblandad grogg på termos.

En taxi bromsade in, Berras brorsa steg ur och möttes av smattrande applåder och hejarop. Efter stämpling av startkortet och återställande av vätskebalansen bar det av i taxin mot andra kontrollen och mera förfriskningar, av vilka Berras brorsa så småningom blev allt rundare under fötterna.

Sista kontrollen hade förlagts till ett villaområde i stadens utkant. Där hade arrangörerna hängt upp skärmen på Berras gamla risiga Amazon och dragit sig tillbaka till en grässlänt medan de väntade.

På avstånd hörde de två villaägare stå och småprata över ett staket.
-Vad är det som hänger på bilen där borta? sa den ene.
-Det ser ut som en orienteringsskärm, sa den andre.

-Vad är det för något? sa den förste.

-Det är en sport där det gäller att springa efter karta och kompass mellan olika kontroller som är markerade med sådana där skärmar. Jag har en dotterson som tävlar lite, och han säger att det är världens tjusigaste sport. Alla får vara med, och det finns inga pengar under bordet och inget våld och bråk. Efteråt brukar dom sätta sig i gräset och äta mackor och dricka varm choklad ur termosar som dom har med sig.
-Jaså du, sa han som hade frågat. Ja, det är fint när ungdomen sysslar med nyttiga saker i stället för att åka runt och supa och slåss och skämma ut sig.

Knappt hade han avslutat meningen förrän en taxi kom runt hörnet på tjutande däck och stannade några meter ifrån dem. Ut vacklade Berras brorsa med skärmmössan över ena örat, kartfodralet på sned och en stor termosflaska i ena näven. Han slängde in en sedel i taxin och skrek att det är jämnt, varpå han raglade bort till Amazonen, ställde termosen på taket, bankade sig i bröstet med knytnävarna och vrålade:

-Mera bruk i baljan boys!

Sedan föll han ihop över motorhuven och blev hängande, innan Berra och hans kamrater sprang fram och bar in honom i bilen och försvann med en rivstart.

Kvar stod två förbryllade gubbar och höll sig i staketet medan de undrade vad detta var för en orienteringstävling.
Fortsättning följer i morgon.