UNG DETEKTIV TAGEN AV POLISEN

Nisse Bengtsson var 14 år och hade läst i en deckare hur en av spionerna hade en radiosändare inbyggd i sina löständer.
När han en kväll fick se genom ett upplyst sovrumsfönster hur kärringa Larsson plockade ut sin lösgom och la i ett glas på nattduksbordet, insåg han att hon var rysk spion.

Inspirerad av sin store filmidol Karl-Arne Holmsten, alias privatdetektiv John Hillman, gav han sig ut på spaning, maskerad i mörka glasögon, svart lösskägg, stor filthatt och sin farsas gamla trenchcoat.

När kärringa Larsson fick se denne svartskäggige främling förfölja henne sprang hon för livet så hon ramlade i dammen uppe i skogen och var nära att drunkna.

Nisse Bengtsson skyndade hem och gömde förklädnanden men kunde inte släppa tanken på att det var något skumt med kärringa Larsson.

Några dagar senare berättade han för Berra och de andra att han sett en mystisk man smyga in till kärringa Larsson. Han misstänkte att det rörde sig om en rysk spion.

I själva verket var det gubben Persson som tydligen hade något kuckel med kärringa Larsson och smög in källarvägen för att grannarna inte skulle se honom.

Nisse Bengtsson tog på sig förklädnaden igen och släpade fram sågbocken till köksfönstret för att spana. Men Berra och de andra följde efter för att skoja med honom.

När han hade klättrat upp på sågbocken kastade de en näve grus på fönstret så att kärringa Larsson vände sig mot det. Då fick hon se samme förmodade våldtäktsman med bolsjevikskägg och solglasögon som för några kvällar sedan hade jagat henne genom skogen.

Kärringa Larsson flämtade till och föll avsvimmad till golvet, varpå gubben Persson kastade sig på telefonen och ringde radiopolisen.

Nisse Bengtsson ramlade av sågbocken och vrickade foten så att han bara kunde hoppa på ett ben under sin flykt hemåt.

Strax utanför sitt föräldrahem gensköts han av den av gubben Persson tillkallade polisbilen.

Konstaplarna visste inte vem han var men hade förmodligen gripit honom under alla omständigheter. En svartskäggig person i hatt och solglasögon och fem nummer för stor trenchcoat väcker ett visst uppseende i ett villaområde sent på kvällen, särskilt om han hoppar på ett ben och jämrar sig hela tiden.

 

Nisse Bengtsson fördes i radiobilen till kärringa Larssons hus, eftersom polismännen misstänkte att han hade något att göra med det brott de var utsända för att undersöka.

Då hade gubben Persson just fått liv i kärringa Larsson och lyckats sätta henne upp på en stol i köket. Där satt hon med gapande mun och tom blick medan gubben Persson baddade henne med kallt vatten i pannan, samtidigt som konstaplarna kom in genom dörren med Nisse Bengtsson.

När hon än en gång fick se den skäggige våldtäktsmannen svimmade hon igen och föll ihop på golvet.

Det hela slutade så småningom med att kärringa Larsson drog tillbaka sin polisanmälan i utbyte mot att Nisse Bengtssons farsa gav honom stryk och utegångsförbud i fjorton dagar. Hela hans detektivutrustning beslagtogs och eldades upp, varpå brottsligheten i kvarteret gick ner med hundra procent.

PRIVATDETEKTIV BENGTSSON SLÅR TILL

Nisse Bengtsson var 14 år och hade drabbats av Hillmanfeber efter att ha sett Karl-Arne Holmsten lösa mysteriet med Damen i svart på biografen Grand. Det slutade med att han jagade kärringa Larsson på vägen genom dalen och anklagade henne för att vara Svarta damen.
Trots att han till sist insåg sitt misstag kunde han inte släppa tanken på att det var något skumt med kärringa Larsson.

Några dagar senare började han smyga på henne utanför hennes hus. När det blev mörkt släpade han fram sågbocken ur vedboden och ställde under köksfönstret så han kunde kliva upp på den och titta in.

Då fick han se hur kärringa Larsson tog ut löständerna och la i ett glas på bordet. Eftersom han nyligen hade läst en deckare där en av spionerna hade en radiosändare inbyggd i lösgommen, räknade han genast ut att kärringa Larsson måste vara rysk spion.

Nu hade han också insett att han inte längre kunde uppträda i slips och kostym som sin store idol Karl-Arne Holmsten utan att han måste fixa en förklädnad. Först skickade han efter lösskägg och mörka glasögon från en postorderfirma. Sedan lånade han sin farsas gamla avlagda trenchcoat och en stor filthatt och gav sig ut på spaning.

Det kolsvarta lösskägget var av en modell som hade kunnat duga till vad som helst utom förklädnad. Det var ett sånt skägg som bolsjeviker bar i gamla stumfilmer för att deras ondskefullhet riktigt skulle framhävas, och den som en gång hade sett det glömde det aldrig.

En kväll beslöt Nisse Bengtsson att skugga kärringa Larsson för att se om hon hade några kontakter med mystiska främlingar. Men kärringa Larsson skulle bara gå en bit genom skogen till gubben Perssons stuga och lämna igen ett exemplar av Hemmets Veckotidning som hon hade lånat.

Knappt hade hon hunnit ut förrän hon fick se en mystisk man i hatt och bolsjevikskägg kika fram bakom en buske. Och inte blev hon mindre rädd av att främlingen bar solglasögon trots att det var november och sent på kvällen. Hon skyndade på stegen och kastade skygga blickar över axeln med jämna mellanrum.

När hon kom in i skogen och upptäckte att främlingen följde efter henne blev hon rädd och började skrika. Nisse Bengtsson stärktes då i sina misstankar och sprang efter henne, oklart för att göra vad, möjligen pressa fram en bekännelse.

När kärringa Larsson fick se honom komma rusande sprang hon själv allt vad hon orkade förbi dammen uppe i skogen. Där snubblade hon på en sten och ramlade i vattnet under stort plask och ett hemskt skrik som skar genom mörkret.

Då blev Nisse Bengtsson rädd och sprang hem och gömde förklädnaden. Sedan fick han veta att kärringa Larsson hade fallit på grunt vatten och kravlat sig upp själv. Men hon hade rapporterat för gubben Persson om en sexualbrottsling som sprang omkring i skogen med solglasögon, svart helskägg och slängkappa, beredd att blotta sig för värnlösa kvinnor.

Fortsättning följer i morgon.

PRIVATDETEKTIV BENGTSSON

Det fanns en tid då alla kriminalgåtor skulle lösas av privatdetektiver, både i böcker och på film. Detta satte sina spår hos läsare och tittare, inte minst bland det uppväxande släktet.

Det hände att unga män förvandlades till såväl Sherlock Holmes som Hercules Poirot, men allra värst blev det när Nisse Bengtsson fick för sig att han var kapten Hillman.

Efter att ha misslyckats med att avslöja kärringa Larsson som Svarta damen fortsatte han att skugga henne.

Hans spaningar genom sovrumsfönstret ledde till misstanken att kärringa Larsson var rysk spion och att hon via en dold radiosändare på nattduksbordet höll kontakt med KGB i Moskva.

En utförlig rapport följer i denna blogg senare i veckan.