KLARA BESKED

 

-Goddag, träffas akrobat Andersson?
-Nej, han är ute och slår runt.

-Är vedhandlare Karlsson inne?
-Nej, han är på Åby och räknar travarna.

-Hur gör man om man vill hyra en sångerska?
-Leasa Minelli.

-Vad säger en tusenfoting som fått nya skor?
-Tusen tack, förstås.

-Man kan väl inte bli trött av att spela schack?
-Jodå, alldeles matt.

-Brandkårens årsfest blev visst ovanligt lyckad.
-Ja, alla slocknade.

-Kan konduktören säga vilken som är nästa station?
-Ja, Järna.

-Hässleholm nästa. Och Höör sen!

TREÅRING I SANDLÅDAN

 

En hårt koncentrerad treåring med målmedveten min gräver i sandlådan som farbror Ivan har iordningställt framför familjen Qvicks hus på Vallmovägen 6 där mina föräldrar ett par år tidigare flyttat in på övervåningen. Lägg märke till den beslutsamma kroppshållningen och benan i det välkammade håret som mamma Ingrid förmodligen hade kammat till innan pappa Sven fick komma med kameran. 
I bakgrunden ses herr och fru Dahls hus på Egersbergsvägen 32 och till vänster familjen Andreassons på Vallmovägen 5 som ännu inte har hunnit börja målas. Om min gissning att jag är tre år på kortet stämmer, bör det vara taget sommaren 1947.

EN TUR I SÄNGHALMEN

 

Den unga nyinflyttade frun klagade hos hyresvärden.
-Varje gång tåget går förbi skakar hela huset så jag ramlar ur sängen. Pröva själv får ni se.
Värden såg tveksam ut men la sig ändå försiktigt på sängen.
Då kom mannen i huset hem och frågade upprört varför värden ligger i hans frus säng. Denne suckade uppgivet och svarade:
-Skulle ni tro mig om jag sa att jag väntar på tåget?

Nisse hade varit på firmafest och blivit ganska berusad. Efteråt följde han med en av kontorsflickorna hem på natten och blev kvar där i flera timmar. När han kom hem på morgonen vaknade hans fru och tittade länge på honom medan han klädde av sig.
-Men Nisse, var har du dina underkläder?
-Herrejävlar, skrek Nisse. Jag har blivit rånad!

-Menar du verkligen att doktorn gav dig 24 timmar kvar att leva, om du inte slutar jaga fruntimmer?
-Ja, så sa han.
-Hur kunde han veta det så exakt?
-Det är hans fru jag har jagat.

PÅ MAMMAS DAMCYKEL

 

Syster Birgitta provar mammas damcykel någon gång på våren 1950 hemma på tomten på Vallmovägen 6 i Uddevalla. Med sänkt sadel når hon nästan ända ner till tramporna, men för säkerhets skull har fotografen pappa Sven fällt ut markstödet så att inte den stillastående cykeln ska välta. 
I bakgrunden ses en del av familjen Ferms hus på Egersbergsvägen 30 intill den långa trappan upp mot Hedeberget. Vi ser också delar av en lastbil som har parkerats vid staketet till familjen Andreassons hus på Vallmovägen 5.

I DJURENS VÄRLD

 

-In med zebran fort, skrek cirkusdirektören. Det börjar regna.

-Det var hemskt vad du var illa tilltygad, sa den ene gråsparven till den andre. Har du varit i slagsmål?
-Nej, men jag råkade komma mitt in i en badmintonmatch.

-Elefanter är allt väldigt hjälplösa, sa myggan. Tänk, dom kan inte ens sitta i taket.

Ugglan är ett konstigt djur. På dagen ser hon ingenting alls, men på natten ser hon lika bra som på dagen.

LUGNT OCH STILLA KRING STATYN

 

I mer än 150 år har Karl X Gustav blickat ut över Kungstorget i Uddevalla, även om han på det här kortet har fått huvudet kapat. Fotografen har i stället koncentrerat sig på det stillsamma folklivet runt statyn denna soliga sommardag 1963. Bland pensionärer och damer i filthattar har också en och annan tonåring slagit sig ner för att ta igen sig en stund.
I bakgrunden står ett par bilar parkerade framför ena flygeln på rådhuset. Strax intill ses lottkiosken som här tyvärr skymmer Eskilstunabodens järnhandel på andra sidan gatan. Till höger skymtar Gams Färghandel och Konsumbutiken och där emellan dörren till restaurang Maxim på andra våningen.

SÅ SANT SOM DET ÄR SAGT

 

Böckerna är mina bästa vänner, även när de vänder ryggen till.

Människan är det enda djur som kan rodna. Och har anledning till det.

Vi köper saker vi inte behöver, till priser vi inte har råd med, på grund av reklam vi inte tror på.

Människor reser ofta bort för att glömma något. Och när de kommer fram och öppnar sin resväska på hotellrummet upptäcker de att de har lyckats.

Nån swimmingpool har jag inte råd med, men jag har damm under sängen,

En dykare måste ha världens konstigaste jobb. Han blir ju inte ledig förrän han är upptagen.

DEN SÖMNIGE SOLDATEN

 

Åter efter nattpermission på kasernkompaniet vid Bohuslän regemente i Uddevalla 1963. Någon gång på senhösten detta år knäppte en av kamraterna på luckan detta kort på den halvsovande soldaten som ännu inte hunnit byta om till grötrock och ställa sig i frukostkön. Kamraten i överslafen bredvid har redan hunnit bädda med reglementsenligt sträckt överdrag inför rustmästare Simsons förestående inspektion.

SVAR PÅ TAL

-Nu får du verklige anstränga dig lite, sa läraren till klassens lataste elev i en skola på den värmländska landsbygden. Jag kan tala om för dig att när Tage Erlander var i din ålder var han den här skolans bästa elev.
-Då kan jag tala om för magistern att när han var i magisterns ålder var han statsminister.

-Det var förskräckligt så du svär, pojk. Vad skulle din mamma säga om hon hörde det.
-Hon skulle nog bli jätteglad för hon har varit döv i två år.

-Om jag var din pappa så skulle jag ta dig i örat och läxa upp dig ordentligt, sa läraren till bråkige Bert.
-Om du var min pappa, sa Bert, så skulle du stå hemma i vårt kök och diska.

Lille Per hade fått anmärkning i skolan för att han svarat uppkäftigt under en lektion. När hans pappa frågade hur det hade gått till sa Per:
-Det var magistern som frågade om någon visste hur mycket en miljon är.
-Jaha.
-Och då svarade jag som du brukar säga.
-Vad då?
-Att det är en helvetes massa pengar.