fredag 13 april 2012

EXTREM TURGUBBE TALAR UT

Tur och otur jämnar ut sig, heter det. Jag undrar det.
För en tid sedan small det plötsligt till i ena hälsenan när jag var ute och joggade så jag fick halta tillbaka hem i stället. Ett par timmar senare fick jag punktering på cykeln, och sedan avslutade jag dagen med att missa 102 000 kronor på tipset.
Men inte jämnade det ut sig.


I stället tänkte jag så här: Vilken tur jag har. Om inte hälsenan hade gått sönder hade jag säkert ökat träningen nu när det börjar bli varmt ute. Och i egenskap av pollenallergiker hade det inte varit bra eftersom jag ibland så här års känner en lätt smärta i hjärttrakten när jag anstränger mig.
Och hade hälsenan varit hel och jag kunnat springa, hade jag förmodligen inte varit tillräckligt uppmärksam på dessa varningssignaler utan ökat träningen så dramatiskt att jag kanske rent av hade sprungit ihjäl mig.
Sånt har hänt andra men inte mig, eftersom jag har sån tur att jag får ont i hälsenan i stället.


Och hade jag inte kört på en stor spik och fått punktering på cykeln hade jag nog gett mig ut på en långtur nu när jag inte kan springa och då hade jag säkert cyklat flera mil på farliga och starkt trafikerade vägar och blivit överkörd av en långtradare och avlidit.


Och om inte två av mina säkra på stryktipset hade spruckit i slutminuten hade jag vunnit 102 000 i stället för 43 kronor och då hade jag kanske gått på krogen och supit mig full. Sedan hade jag bjudit alla i lokalen på drinkar och bläddrat med mina sedelbuntar och så hade det slutat med att jag hamnat i dåligt sällskap och blivit mördad för mina pengars skull.
Det är inte klokt hur mycket elände jag har sluppit därför att jag har haft sån tur att jag har knäckt en hälsena, fått punktering på cykeln och vunnit 43 kronor i stället för 102 000 på tipset. Jag är allt en riktig lyckans gullgosse.


Sedan gick jag och haltade på min ömma hälsena några dagar, innan jag kände att det var dags att ta itu med lite trädgårdsarbete.
Först klev jag upp på en stege som stod lutad mot berget på baksidan av huset, men jag hann inte mer än trampa på den nedersta pinnen förrän stegen gick sönder och jag drattade på ändan i gräset.
Där blev jag sittande en stund och tänkte: Vilken tur jag har. Tänk om jag hade hunnit ända upp till toppen på stegen och den översta pinnen hade gått av i stället. Då hade jag ramlat utför hela berget och slagit mig mycket mer. Jag är allt en riktig Alexander Lukas.


Några dagar senare när jag var ute och cyklade blev det plötsligt storm och ösregn. När jag fällde upp mitt paraply vrängde det sig och blåste sönder och när jag äntligen var hemma gick handbromsvajern av i den lilla nerförsbacken utanför garaget så att jag körde rakt in i en stor blomkruka som gick sönder så att en massa jord rann ut på mina byxor där jag låg och sprattlade på marken.

Då tyckte jag att jag hade haft otur. Men dagen därpå fick jag sju rätt på V75 och vann flera tusen kronor. Det tolkade jag som belöning för att jag klarat av alla prövningar dagen före och tålmodigt burit mitt lidande utan att klaga.


Då tänkte jag alltså som så många andra att tur och otur jämnar ut sig, men nu vet jag inte längre. Nu tänker jag att jag egentligen hade tur hela tiden den gången också. Paraplyet kunde till exempel ha hållit för blåsten och då kanske jag hade lyft från marken och gått till väders som en fallskärmsflygare och sedan ramlat ner från hög höjd och slagit ihjäl mig.


Och handbromsvajern kunde lika gärna ha gått av mitt i en starkt trafikerad gatukorsning så att jag hade kört rakt ut bland en massa bilar och blivit massakrerad.
Det var egentligen bara de där tusenlapparna på travet som var lite otur i sammanhanget. Det var typiskt att när jag äntligen fick alla rätt så var det i en omgång där det inte blev så hög utdelning.


Men vid närmare eftertanke var det nog tur det också. Vad ska jag med en massa miljoner till? Jag skulle bara få tiggarbrev och bli omgiven av falska och opålitliga kamrater. Eller så skulle jag åka jorden runt och omkomma i någon flygolycka.
Då är det mycket lugnare att stanna hemma och ramla ner från stegar och knäcka hälsenor och få punktering på cykeln.

1 kommentar: