ÖRNEN HAR LANDAT

Det går knappast att med bestämdhet säga vem som är tidernas sämste olympiadeltagare, men när det gäller vinter-OS skulle nog många rösta på den brittiske backhopparen Eddie ”The Eagle” Edwards.

Med sin minst sagt bristfälliga teknik och sina stora flaskbottnar till glasögon blev den närsynte engelsmannen stor publikfavorit och tv-kändis världen runt, när han med bred marginal belade jumboplatsen i både lilla och stora backen i Calgary 1988.

Han hette egentligen Michael Edwards och var född 1963 i Cheltenham, Gloucestershire. Från början ville han bli utförsåkare och var som sådan nära att kvalificera sig för det brittiska laget till OS i Sarajevo 1984.

För att förverkliga sin olympiadröm flyttade han till Lake Placid i USA i mitten på 80-talet. Men när pengarna började ta slut, beslöt han satsa på backhoppning i stället, trots att han hade alla odds emot sig: 82 kilo tung, utan tränare, höjdrädd och så närsynt att han måste hoppa med glasögon som immade igen så att han inte såg något alls när han nådde stupkanten. Som Storbritanniens ende backhoppare blev han uttagen att representera landet, först i VM 1987 och sedan i OS året därpå.

I Calgary blev han en av spelens mest uppmärksammade deltagare som symbol får vårt behov av antihjältar. Ju sämre han hoppade, desto populärare blev han. Hans särklassiga sistaplatser gjorde honom till en celibritet. Efter spelen åkte han runt i världen och var gäst i tv-soffor och talkshows. Britterna döpte honom till Mr Magoo.efter den närsynte tecknade seriefiguren med de stora brillorna.

Men i backhoppningskretsar var men inte lika roade. De styrande ansåg att han förlöjligade sporten och ändrade regelverket så att kraven för deltagande höjdes. Därmed hade Örnen landat för sista gången i OS-historien.

I intervjuer på senare år har han hävdat att påståendet att han var höjdrädd inte var sant, men att han hela tiden hade varit livrädd att varje hopp han gjorde skulle bli hans sista.

Som längst hoppade han 73,5 meter i stora backen i Calgary. Som jämförelse kan nämnas att segraren Matti Nykänen, Finland, hopade 118,5 meter. Och när det gällde stilpoäng var marginalen ännu större. Inte ens om man hade dubblat hans poängsumma hade engelsmannen förmått undvika sistaplatsen.