MERA BUBBELBILDER

 Pratbubblor ur tidningen Se en gång i tiden.

RAPPORT FRÅN FÖRSÄKRINGSVÄRLDEN

 En skadereglerare på ett av de större försäkringsbolagen roade sig en gång i tiden med att samla in de festligaste formuleringarna i försäkringstagarnas skadeanmälningar, läser jag i ett gammalt exemplar av tidningen Se.

Här är ett axplock:

 

En Volvoägare: Jag trodde rutan var nedfälld, men jag märkte när jag stack ut huvudet genom den, att den var stängd.

En annan Volvoägare: Den andra föraren ändrade sig plötsligt, så det fanns ingenting annat att göra än att köra på honom.

 

Opelägare i Jämtland: Jag kan inte betala reparationskostnaderna, ty jag underhålles av min svärmor eftersom min hustru dog för tre år sedan.

Motorcyklist från Närke: Jag talade om för den andra idioten vad han gick för och fortsatte.

En förfördelad skrev: Vittnet kallade sig själv för gentleman, men jag tror det är riktigare att kalla honom för garageföreståndare.

En som kört på en fotgängare skrev: Jag körde över en karl, han erkände att felet var hans, för han hade blivit överkörd förut.

Även kossor framställs i ofördelaktig dager: Kon gick rakt emot bilen. Efteråt fick jag veta att hon inte var riktigt klok.

En dam lämnar detta skakande referat av en mopedolycka: Jag föll i vägbanan, min man fortsatte med sin moped och körde sedan i diket. Om jag fick hjälp eller om jag reste mig själv minns jag inte. Men när min man kom tillbaka och fick se att jag överlevt blev chocken för svår för honom så han föll ner avsvimmad.

En som blivit påkörd bakifrån skrev; Jag stannade vid övergångsstället, då motparten körde mig i stjärten utan min tillåtelse.

En skadeanmälan från Mellansverige: Undertecknad var inbjuden på supé. Medan vi spisade varseblev jag att någon hade vält min bil. Det var en son på stället som utfört dådet. Han hade berusat sig på förhand och då jag försökte tala förstånd med honom fick jag stryk och måste avslägsna mig från platsen.

HÄR VAR DET KLIPPT

 Saxat ut svenska tidningar på 70-talet.

GAMMALT BUBBEL BLIR SOM NYTT

 Pratbubblor ur tidningen Se en gång i tiden.

KONSTEN ATT GÖRA TV-KARRIÄR

 Någon särskild utbildning eller något speciellt utseende fordras inte för att bli en bra tv-medarbetare, påstår Gits Olsson i ett exemplar av tidningen Se från 1972 som jag sitter ute på landet och läser i den svenska sommaren nästan femtio år senare.
Nej, så här är det, konstaterar han:

Ämnar ni göra karriär på någon av televisionens nyhetskanaler måste ni först lära er det speciella tv-tugget.
I stället för att säga att Volkswagen måste återkalla cirka 2 000 bilar av modell K 70, bör ni säga ”Volkswagen måste återkalla alla bilar av modell K 70, det rör sig om ett antal i storleksordningen 2 000 bilar”.
I stället för att säga till ett intervjuoffer: ”Hur har du det då?” måste ni lära er säga: ”Hur upplever ni er aktuella situation?”
I stället för att säga ”Vad tycker ni om det?” ska ni säga ”Hur vill ni kommentera detta, om ni här ska göra att personligt ställningstagande?”

Det svåraste ögonblicket i en tv-mans liv kommer när han ska läsa upp utrikestelegram. För att kunna stirra tre miljoner tv-tittare i vitögat och säga ”den skärpta syrisk-israeliska schismen” måste man ha varit nykter i tre generationer.

Kom vidare ihåg
att en dörrvaktmästare på Kanslihuset man talat med ska kallas ”en talesman för regeringen”.
att killen som serverar vid statsministers bord på lunchrestaurangen ska citeras som ”regeringen närstående kretsar”.
att korvgubben utanför riksdagen – om han haft nåt nytt att berätta – ska kallas ”vanligen välunderrättat håll”.

Så långt Gits Olsson i tidningen Se av årgång 1972.

VECKANS KLIPP

 Saxat ut svenska tidningar på 70-talet.

EN STRÄNG FINANSMINISTER

 Pratbubblor ur tidningen Se en gång i tiden.