fredag 5 mars 2021

JA VI ELSKER DETTE LANDET

 


Så här i skid-VM-tider passar det kanske med några gamla Norgehistorier.

En norrman kom in i en musikaffär, tittade sig omkring och sa:
- Jag skulle vilja ha den där röda trumpeten på väggen och det där vita dragspelet där borta i hörnet.
- Det går tyvärr inte. Brandsprutan säljer vi inte och elementet sitter fast i väggen.


En norrman körde på en tysk motorväg med hög hastighet. Plötsligt varnades det i radio för en galning som kör på fel sida av vägen mot trafiken. När norrmannen hörde detta muttrade han för sig själv:
- En! Det är ju tusentals.


Den norske målarlärlingen kom till sin nya arbetsplats
.
- Du kan börja med att måla de där stora fönstren på andra våningen, sa arbetsledaren.
Efter några timmar kom norrmannen tillbaka och frågade:
- Ska jag måla ramen runt omkring också?


Två norrmän köpte en fågelhund från Sverige. De tog med den ut för att se vad den kunde. Efter en timme suckade den ene och sa:
- Jag tror vi har blivit lurade. Vi gör ett sista 
försök och kastar upp den i luften. Flyger den inte då lämnar vi tillbaka den.


Två norrmän kom åkande i en lastbil. Över en viadukt satt en skylt med texten: fri höjd 2.70. Eftersom lastbilen var tre meter hög stannade de och funderade på hur de skulle göra. Till slut sa den ene
- Ser du någon polis?
- Nej, sa den andre.
- Bra. Då kör vi.

måndag 1 mars 2021

VÅRVINTER I HASSELBACKEN

 

Så här sg det ut i Hasselbacken någon gång på vårvintern i början av 1940-talet. Det är inget vykort utan en privatbild, förmodligen tagen av någon av mina föräldrar när de varit där och matat fåglar. Fotografen har stått vid räcket nedanför kyrkans kapell och riktat kameran snett bort mot träbron.

Jag minns från min barndom hur en del jämnåriga kamrater brukade ”jumpa” på isflaken, men här verkar istäcket vara på väg att gå upp helt och hållet. Bilden bör vara tagen på vårvintern 1940 eller -41.

(Klicka på bilden så blir den större.)



fredag 26 februari 2021

NÅGRA GAMLA HISTORIER TILL



Det brann i en lada på den småländska landsbygden. Av någon anledning var den frivilliga brandkåren först på plats, och när den kommunala kom fram var det redan släckt.
Detta upplevdes som synnerligen förargligt och svårsmält för den kommunale brandchefen som surnade till ordentligt. Efteråt gick han omkring och sparkade i askan och muttrade:
- Det är fel släckt, pojkar, det är fel släckt!



Frun i huset kunde inte hitta tvättsvampen i badrummet, så hon ropade ut till hemhjälpen:
- Har Stina sett den gamla svampen?
Svaret kom snabbt:
- Ja, frun, han åkte just till kontoret.



Den unga nunnan berättade för abbedissan att hon blivit förförd.
- Drick citronsaft, sa abbedissan.
- Hjälper det?
 -Nej, men det tar i alla fall bort den där belåtna minen.



Har du hört att Nilsson har köpt en van Gogh?
- Nej, jag trodde inte ens han hade körkort.



- Jag skulle aldrig ha gått till den där optikern.
- Varför inte?
- Innan jag fick glasögon rörde jag mig obehindrat i trafiken. Men nu kommer det ju bilar från alla håll.

måndag 22 februari 2021

VEM VAR VALLE KLING?


Ett gammalt kort ur min mammas fotoalbum, taget på nedre delen av Sörkällegatan för ganska precis 90 år sedan. En väl påklädd motorcyklist med skärmmössa och trenchcoat gör en elegant sväng mitt i gatan innan han fortsätter åt andra hållet. Det är förmodligen en besökare från Dalsland eller Västergötland eftersom han har P på registreringsskylten. Eller så har han bara köpt cykeln där.
På kortets baksida står textat ”Valle Kling 1931. Kittys kusin”. 
Någon som känner igen honom?

(Klicka på bilden så blir den större.)



fredag 19 februari 2021

SJUK HUMOR


Den mycket kända och välskapta unga skådespelerskan låg på operationsbordet och väntade. Flera vitklädda män kom in i rummet och lyfte på lakanet och granskade henne noga. När den fjärde i raden studerade henne som bäst frågade hon:
- Kommer det att göra mycket ont?
- Ingen aning, sa den vitklädde. Vi är bara här för att måla väggarna.


- Är doktorn säker på att den här operationen kommer att lyckas?
- Oh ja, jag har genomfört den många gånger.
- Tack doktorn, då finns det ju hopp.
- Ja, nån gång ska jag väl lyckas.


Ung man har hamnat på sjukhus. När hans nyblivna flickvän kommer på besök finner hon en äldre dam sittande vid sängkanten. Hon rodnar lätt och viskar urskuldande i damens öra:
- Jag är hans syster.
- Åh, så roligt att träffa er. Jag är hans mor.


- Jo, doktorn, linda nu inte in det i några latinska ord, utan säg rent ut på vanlig begriplig svenska så jag kan tala om för min fru där hemma vad det är för fel på mig.
- Ja, ärligt talat så är ni helt frisk. Ni är bara outsägligt lat.
- Och vad heter det på latin?

måndag 15 februari 2021

SÖRKÄLLEGATAN PÅ 1920-TALET


Här ser vi sex barn fotograferade på trottoaren framför ett av de små trähusen på Sörkällegatans norra sida, förmodligen någon gång i slutet av 1920-talet. Kortet har jag hittat i ett av min mors efterlämnade fotoalbum. 
Mamma Ingrid hette Henriksson som barn och bodde med sina föräldrar på andra sidan gatan i huset Sörkällegatan 4. Hon var född 1914 och skulle möjligen kunna vara den längre av flickorna på bilden men jag är långt ifrån säker. 
Tänk om man hade haft vett att prata med sina föräldrar om gamla fotografier innan det var för sent.

(Klicka på bilden så blir den större.)

fredag 12 februari 2021

OSS LATMASKAR EMELLAN

 


 - Blir du aldrig trött på att gå omkring och göra ingenting?
- Jo, men då sätter jag mig ner och vilar.

- Det var förskräckligt vad du är långsam. Finns det ingenting som du är snabb på?
- Jo, jag blir väldigt fort trött.

- Har du fått ryggskott?
- Ja, jag är böjd att tro det.


- Jo doktorn, dom där järntabletterna som ni skrev ut åt mig är nog för starka.
- Hur så?
- Jag kommer inte igenom säkerhetskontrollen på flygplatsen.

- Är det din son som har blivit så stor? Han som var så liten när han var mindre.


- Säger ni jag dog eller jag dödde i den här trakten, frågade språkforskaren.
- Här i trakten säger vi ingenting när vi e´ dö´a, sa bonden.

- Om man går vilse i skogen och inte har någon att fråga efter vägen är det bra att ha en kortlek med sig och börja lägga patiens, för då kommer det alltid någon och ställer sig bakom en och säger: ”Sexan går på sjuan!”