Den första april 1962 spände ett stort antal svenska tv-tittare upp en nylonstrumpa framför bildskärmen i tron att de skulle få färg-tv. Trots att det gått 62 år sedan det inträffade, är det ett förmodligen aldrig överträffat aprilskämt när det gäller antalet lurade och ända in i märgen upprörda medborgare.
Så här lät det i den tidens enda svenska tv-kanal när nyhetsuppläsaren Mats Linday presenterade det inslag som man även tidigare under kvällen hade puffat för: - Och så hoppas vi att ni nu har hunnit få fram de utensilier som behövs för färg-tv-experimentet. Det var alltså en nylonstrumpa, en sax och en rulle tejp. Och så lämnar vi ordet till vår tekniske sakkunnige Kjell Stensson.Varpå denne seriöse och i vanliga fall mycket vederhäftige radioprofil och författare uppenbarade sig i rutan och på sin trygga skånska meddelade följande:
- Jag har satt en strumpa framför teven, det var därför det i början sades att ni skulle ha en nylonstrumpa och en sax och en tejp till hands. Men det är ganska viktigt att det är finmaskigt det här rastret. Om man till exempel gör ett försök att ta till något ännu större - jag har gjort experiment med en sån här brynja, eller loppryssja som den kallas i det militära - då är alltså hålen för stora för att denna spaltverkan ska uppstå.
- Om ni nu har fått fram den här skalan med vitt, rött, gult, grönt, blått och svart - kanske inte precis i dom rätta nyanserna men bra nära - så bör ni ha stor glädje av den lilla film som nu följer. Det är en färgfilm tagen på några blommor som jag tycker är en fullständig symfoni av färger, och det skulle vara roligt att höra om ni nu har fått fram dom rätta färgintrycken. I så fall kan ni ju kanske skriva några rader till oss, så vi fåt en liten koll på hur det här experimentet har fallit ut.
Kjell Stenssons son Ola
Stensson berättade i en intervju flera år senare:
- Många tyckte det var
roligt, men en del blev arga, och det kom räkningar på
sönderklippta strumpor vet jag, både till tv och till min far, och
jag tror att han betalade en del av de där räkningarna. Min far
brukade säga: Det är det här jag kommer att bli hågkommen för.