LÅNGT FÖRE GOOGLE MAPS

Generalstabskarta över Uddevalla stad med omgivningar i form av ett vykort som sträcker sig från Grytingen och Wrångelycka i väster till Esperöd och Ramseröd i öster. Om man förstorar lite hittar man namn som Rålseröd, Carlsrud och Dalaneberg. Utanför Bodelid ligger både Lillön och Storön och i trakterna kring Herresta finns Mollön, Stahn, Måshed och Källdalen noggrant utsatta. 
Man kan också urskilja sträckningen för Norra Bohusbanan, Lelångenbanan och Herrljungabanan, medan Södra Bohusbanan inte har nått fram till Uddevalla ännu. Kartan bör alltså vara från före 1907, då Södra Bohusbanan invigdes.
(Klicka på bilden så blir den större.)

Ja, MÅ HAN LEVA . . .

- Tror doktorn att jag kan leva tills jag blir hundra?

- Hur gammal är ni nu?

- Fyrtio.

- Dricker ni?

- Inget starkare än mjölk.

- Röker ni?

- Har aldrig tagit ett bloss.

- Hur har ni det med kvinnor då? För ni ett lastbart leverne?

- Absolut inte.

- Då begriper jag inte varför ni vill leva tills ni blir hundra.

DEN NYE PROVINSIALLÄKAREN

Den nye provinsialläkaren i Pajala ansåg en gång för länge sedan att en grundlig hälsoundersökning borde göras i hans del av Tornedalen. Bland annat skulle befolkningen i alla byar lämna urinprov. Det suckades och knotades en hel del över den nye läkaren och hans konstiga idéer men byborna fann sig motvilligt i nymodigheterna.

En dag körde en lastbil in på gården till läkarens mottagning. Två man lyfte ner en gammaldags mjölkflaska av plåt från flaket och bar in i huset. Där möttes de av sköterskan som sa:

- Vad är det här? Vi har inte beställt nån mjölk.

Då ställde gubbarna ner den tunga plåtflaskan på golvet med en duns och så sa den ene:

- Det är pisset från Pello.

Sent en kväll bultade det på dörren hos provinsialläkaren. I snöstormen utanför stod en ung man som bad doktorn följa med upp på fjället för att förbinda en illa skadad hand.

Med häst och vagn bar det av genom stormen och till slut kom de fram till en ensligt belägen gård. Där mottogs de av en äldre man som ursäktade sig med orden:

- Det är synd och skam att vi måste jaga ut doktorn mitt i natten i det här vädret, men vad skulle vi göra när pojken fick näven i hackelsemaskinen. Vi har gett honom en trasa och en tumvante så länge.

- Jaha, sa doktorn. Då är det väl bäst att jag får titta på patienten.

- Han kommer så fort han har spänt ifrån hästen. Det var han som hämtade doktorn.

Den gamle ledbrutne skogsarbetaren uppsökte till slut provinsialläkaren för att få något mot värken. Doktorn skrev ut ett recept och gav förhållningsorder:

- Gnid in det här morgon, middag och kväll så får vi se om det blir bättre.

Men redan nästa dag kom patienten tillbaka och begärde ett nytt recept:

- Papperet var så uschligt så det tog slut redan i morse.

Trots att han var ny på orten fick provinsialläkaren följa med på älgjakten. När jaktlagets ledare kom hem på kvällen frågade hans fru hur det hade gått för doktorn.

- Hä geck fint. Han feck en älg och fyra nya patienter.

UDDEVALLA KYRKA

Ett gammat vykort med interiör från Uddevalla kyrka på 1920-talet. Fotografen har stått vid altarringen och förevigat orgelläktaren och idel tomma bänkrader mellan några av de många gudstjänsterna i den tidens högkyrliga Uddevalla.
Kyrkan byggdes åren 1810-14 och uppfördes på murarna av den äldre kyrka som förstörts i den stora stadsbranden 1806. Mot slutet av 1930-talet genomgick den en grundlig restaurering.
(Klicka på bilden så blir den större.)

STRÖMBERGETS VATTENFALL

Här forsar vattnet utför fallet vid Strömberget på ett kolorerat vykort från början av förra seklet. "Uddevalla Elektricitetsverket", står det på kortets baksida.
Om jag inte är alldeles felunderrättad fanns här för länge sedan ett vadställe som användes vid lågvatten på den tiden då det var långt mellan broarna i Bäveån. Det bör väl vara detta som gett upphov till områdesnamnet Vadbacken.

(Klicka på bilden så blir den större.)

HOS TANDLÄKAREN

Tandläkaren tog emot sin gamle skolkamrat på praktiken. När han hade placerat honom  i behandlingsstolen, lutat honom bakåt och fått honom att gapa stort, sa han:

- Kommer du ihåg i femte klass när du brukade släppa ner grodyngel innanför skjortan på mig?

Tandläkaren såg fundersam ut när han fick se den nye patienten som hade tagit plats i behandlingsstolen. Sedan sken han upp i ett igenkännande leende och sa:

- Och så gapar vi lika duktigt som vi gjorde på regementet för sju år sen, kapten.

Tandsköterskan mötte den lille grabben i dörren till mottagningen:

- Doktorn är bortrest i dag så du får komma tillbaka en annan gång.

- När är han bortrest nästa gång då?

- Varför gör tandläkarna bryggor?

- För att tandvärken ska gå över.

- Men doktorn, det var inte den tanden jag ville ha utdragen. Det var den bredvid.

- Lugn, bara lugn, jag kommer till den.

HAMNSTATIONEN I UDDEVALLA

Det här är ett gammalt vykort föreställande Hamnstationen, sedd från södra sidan av Bäveån. Den var Uddevallas första järnvägsstation, byggd 1864, då tågen började gå till Vänersborg och så småningom till Herrljunga. Senare blev den också ändhållplats för Lelångenbanan. Hamnstationen revs 1961.
Den höga skorstenen tillhörde Kampenhofsfabriken, som skymtar i bildens högerkant. Den gamla fabriksbyggnaden revs 1982 för att så småningom ge plats åt den nuvarande bussterminalen som stod klar 1990.
(Klicka på bilden så blir den större.)

PÅ SKOLBÄNKEN

Lille Per hade fått anmärkning av läraren för att han svarat uppkäftigt under en lektion. När hans far undrade hur det hade gått till förklarade lille Per:

- Jo, magistern frågade om det var nån som visste hur mycket en miljon kronor är.

- Jaha.

- Och då svarade jag som du brukar säga.

- Hur då?

- Att det är en helvetes massa pengar.

Den unge magistern spände ögonen i klassen och sa:

- Vem var det som pallade äpplen i min trädgård i natt?

Det blev alldeles tyst i klassen, men Orvar, som satt längst bak, skruvade oroligt på sig.

- Vet Orvar möjligen något om det här? frågade läraren strängt.

- Det hörs så dåligt här bak, magistern, sa Orvar.

- Jaså, sa läraren. Då byter vi plats. Gå fram till katedern och fråga mig något så sätter jag mig här bak.

Orvar gick fram till katedern och frågade:

- Vem var det som hoppade ut genom min storasysters sovrumsfönster i natt?

- Du har rätt, Orvar, sa magistern. Det var väldigt vad det hörs dåligt här bak.

Vid examen i en folkskola på landet en gång för många år sedan var godsägaren, greve Hamilton, själv närvarande och ställde en och annan fråga till barnen.

- Hur lyder sjunde budet? frågade han en gosse.

Denne såg fundersam ut och tvekade länge.för han vågade inte säga du till en så högt uppsatt person. Men till slut fann han sig och svarade:

- Herr greven skall icke stjäla!

Skolklassen hade varit på utflykt och bland en hel del annat också besökt en kyrkogård. Dagen därpå skrev lille Robert i sin uppsats: "Det kusligaste på hela resan var kyrkogården, där så många blivit mördade."

- Vad menar du med det? undrade läraren.

- Jo, sa lille Robert. På alla skyltarna som var uppsatta vid gravstenarna stod det ”Sköts av kyrkorådet”.

SEGELBÅTAR I INRE HAMNEN

Detta är ett gammalt vykort från tiden kring förra sekelskiftet. Fotografen har stått på järnbron och riktat kameran västerut mot hamnen med Skansberget i bakgrunden. Segelbåtarna ligger tätt, både stora och små, Västerbron är ännu inte byggd, och längre ner åt höger skymtar man Hamnstationen, som vid den här tiden var Uddevallas enda järnvägsstation, invigd 1864, med förbindelse till Vänersborg.

(Klicka på bilden så blir den större.)

ANDEN I LAMPAN

En svensk biståndsarbetare i Irak var en gång i tiden ute och gick ensam i öknen en bit från förläggningen. Där hittade han Aladdins lampa liggande i sanden.

Utan att förstå vad det var tog han upp den och gned lite på den. Plötsligt small det till och så uppenbarade sig anden i ett stort rökmoln och sa:

- Herre, ni ska få en önskan uppfylld. Vad befaller ni?

Svensken blev förskräckt men efter en stund lugnade han sig och tänkte efter. Sedan tog han upp en karta över Mellanöstern och vecklade ut den och pekade.

- Jag önskar att det blev fred i hela det här området.

- Den uppgiften är tyvärr omöjlig, sa anden.

Svensken ryckte på axlarna och började gå därifrån när anden ropade:

- Vänta! Ni har fortfarande er önskan kvar, herre!

Svensken, som hade sina rötter i Göteborg, funderade en stund och så sa han:

- Då vill jag att du gör så att GAIS går upp i Allsvenskan igen.

- Hmmm, sa anden eftertänksamt. Får jag titta på den där kartan en gång till.