EN OVANLIG PÅSKSMÄLL

Torsdagen före påsk hade det blivit dags för det stora lådbilsrallyt hemma i kvarteret en gång för länge sedan.

På startlinjen stod Berra, filosofiska Karlsson, Nisse Bengtsson, Berras brorsa samt en som kallades för revolversvarvarn. De tävlande ställde upp med var sitt hemmagjort specialbygge av skiftande modell och kvalitet. Värst var Nisse Bengtssons vagn som under byggnadstiden allt mer tog form av en rullande likkista.

Påsken var sen det året. Det hade börjat bli vår och när vägarna torkat upp var det dags för tävling.

Starten var förlagd till den lilla grusvägen högst uppe i berget och sedan var det valfri väg till målet nere i stan. Nisse Bengtsson hade testat banan och upptäckt att hans stora monstervagn med cykelhjul rullade mycket fortare än de andras bilar. Han var stursk och segersäker men det skulle visa sig att högmod gick före fall redan på den tiden.

Han kom iväg sist i starten eftersom hans stora bil var svår att rulla igång. Och när de andra försvann utför första backen blev han så skärrad att han körde i diket och fick gå ut och lyfta upp bilen på vägen igen. Då hade konkurrenterna redan försvunnit bakom högersvängen nedanför backen. Nisse Bengtsson blev desperat och svängde vänster i stället, utför mördarbacken som ingen hade vågat åka i tidigare.

Det var stans brantaste backe och det ven om öronen på Nisse Bengtsson där han låg och försökte styra medan han tittade upp längst bak i den stora monsterbilen. Efteråt påstod han att det hade gått fortare än i bergochdalbanan på Liseberg. Några bromsar fanns inte heller på bilvidundret som fortsatte med hisnande fart ner mot affärsområdet.

Där kom kärringa Larsson gående med en matkasse i vardera näven. Hon hade varit och storhandlat för hela påskhelgen och skulle just gå över gatan när hon hörde ett rullande ljud från något som hastigt närmade sig.

Till saken hör att hon nätt och jämnt hade hämtat sig efter julen då hon varit hembjuden till familjen Bengtsson för gemensamt julfirande i form av en försoningsträff för att gottgöra gamla oförrätter.

Där hade Nisse Bengtssons farsa klätt om till jultomte i pannrummet och glömt att han hade en yxa i näven när han gick upp från källaren igen. Sedan hade han fastnat med foten i en rullskridsko och åkt rakt in i vardagsrummet och kört omkull julgranen varpå han fallit handlöst över kärringa Larsson och satt yxan med ett dunk i parketten en halvmeter från hennes huvud.

Kärring Larsson hade sprungit därifrån och sagt att hon aldrig mer ville ha med dessa vettvillingar att göra,

När hon nu tittade upp fick hon se något som påminde om en stor likkista komma rullande emot henne med hisnande hastighet medan den galne yxtomtens vanartige sons huvud stack upp ur kistlocket.

Hysteriskt skrikande släppte hon bägge matkassarna och lyckades med knapp marginal rädda sig upp på trottoaren.

Nisse Bengtsson missade henne med någon decimeter men rammade båda kassarna så att mjölkflaskor, köttfärs, sillsallad, ostar, smörpaket och äggkartonger ven genom luften.

Samtidigt tappade han helt kontrollen över fordonet och en bit längre ner körde han rakt in i en mur så att hela bilen ramlade isär. Chassit säckade ihop, hjulen lossnade och ratten flög genom luften innan den blev hängande på en gren i ett äppleträd.

När Berra hade avslutat sin berättelse satt församlingen tyst och begrundade den.
– Det kan man kalla en påsksmäll det, sa Karlsson slutligen medan han sträckte sig över bordet och stoppade in en påskpralin i munnen.

– Vem vann tävlingen? sa revolversvarvarn.

– Det minns jag inte, sa Berra. Vi andra hade ju tagit en annan väg. Men när föräldrarna i kvarteret fick höra vad som hänt med Nisse Bengtsson fick samtliga lådbilar körförbud för all framtid.