tisdag 7 maj 2019

HUNDAR, FISKAR OCH RÄKOR

Och så var det dags för några gamla historier igen:
En man lämnade sin mycket livliga hund i bilen när han skulle gå in i en affär och handla. För att lugna hunden gick han sakta baklänges från bilen och upprepade gång på gång:
-Stilla, stilla . . .
En äldre dam stod en bit därifrån och betraktade honom en lång stund innan hon sa:
-Vore det inte bättre att dra åt handbromsen?



Förnäm dam i fiskaffären:
-Den där torsken ser dålig ut.
Fiskhandlaren:
-Det är värre än så, damen. Den är död.

-Är rockvaktmästaren verkligen så rolig som det sägs?
-Tja, han har åtminstone galghumor.



Firman hade fått en ny stilig kamrer. När han gick förbi två av kontorsflickorna viskade den ena till den andra:
-Har du sett vad han klär sig smakfullt.
-Ja, sa den andra. Och fort också.

Den utmattade tjänstemannen på resebyrån:
-Jag beklagar verkligen, damen. Men just nu har dom inte upptäckt fler länder.



Stockholmaren i fiskaffären på västkusten:
-Har ni rekor?
-Rekor? Det har jag aldrig hört talas om.
-Vet ni inte va´ rekor e? Såna man eter.
-Maneter? Nej, det har vi inte.

Gamle Albert körde omkull med sin moped och brakade rakt in i ett spjälstaket så flisorna rök. När han vaknade på sjukhuset och fick se röntgenbilderna på sina brutna revben sa han:
-Staketet känner jag igen. Men var tusan är mopeden?



-Vad fanns det för tecken på att den tilltalade var berusad, frågade domaren.
-Jo, svarade polismannen. Han tog en enkrona, stoppade den i brevlådan, tittade upp mot kyrktornet och sa:
-Tänk att jag inte väger mer i alla fall.

1 kommentar: