Visar inlägg med etikett Rökning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Rökning. Visa alla inlägg

fredag 10 januari 2014

ATT RÖKA ELLER INTE RÖKA

Det har blivit dags att avslöja sanningen om när redaktör C slutade röka.
Efter att ha meddelat omvärlden att han skulle sluta röka på nyår, hade redaktör C inte setts dra så mycket som ett litet puffbloss. Varken på cigarett, cigarr, cigarill eller pipa.


När omgivningen frågade hur det gick, svarade han stolt att han mådde bättre än någonsin och att han aldrig mer skulle hemfalla åt denna snuskiga last som så länge förpestat hans tillvaro.
När man försökte bjuda honom på snus, fnös han bara föraktfullt och meddelade att han tog avstånd från alla former av nikotin samt att han numera var giftfri.


Min förvåning var därför stor, när jag blott någon vecka senare fick se redaktör C sitta och röka helt öppet och ogenerat på en liten tillställning vi båda var inbjudna till.
– Hade inte du slutat röka? undrade jag förvånat.
– Jo, sa redaktör C till synes helt oberörd.
– Men du röker ju nu, sa jag.
– Ja, sa redaktör C.
– Så den goda föresatsen höll alltså inte så länge, sa jag.
– Jo, sa redaktör C.
– Det kan den ju inte ha gjort eftersom du röker nu, sa jag.
– Jodå, sa redaktör C. Jag har slutat röka.


Jag tittade länge och granskande på redaktör C medan han fimpade cigaretten, samtidigt som jag nöp mig i armen. Var det jag som satt och drömde?
– Du menar att du har slutat men så har du börjat igen, försökte jag.
– Nej, jag har inte börjat igen, sa redaktör C oberört och tände en ny cigarett.
– Men du röker ju nu, sa jag.
– Ja, sa redaktör C.
– Då kan du väl inte sitta och påstå att du inte röker, sa jag.
– Jo, sa redaktör C. Jag röker inte.
– Du röker alltså inte men du röker ändå om jag har fattat dig rätt, sa jag osäkert.


Då satte redaktör C upp en förnärmad min och fällde följande fantastiska replik med majestätisk självsäkerhet:
– JAG FÅR RÖKA NÄR JAG ÄR FULL!


– Får och får, sa jag. Det är väl ingen som har förbjudit dig att röka. Men du kan väl åtminstone erkänna att du har fått ett litet återfall?
– Nej, det har jag inte, sa redaktör C och upprepade med mera sansat tonläge:
– Jag får röka när jag är full.
– Vad menar du med får, sa jag. Och för vem får du röka när du är full?
– För mig själv, sa redaktör C. Jag har bestämt mig för att det inte räknas, bara jag inte röker på vardagarna sedan.


– Jaså, sa jag. Men då kan du väl i alla fall medge att du inte har slutat helt?
– Nej, jag har slutat röka, sa redaktör C och drog ett nytt djupt halsbloss.
Då gav jag uppförsöken att diskutera med redaktör C om han hade slutat röka eller inte.








tisdag 7 januari 2014

REDAKTÖREN SOM SLUTADE RÖKA

Vid den här tiden på året går mina tankar ofta till redaktör C. En gång för många år sedan förkunnade han högtidligt för alla som ville höra på, att han skulle börja det nya året med att sluta röka.


De sista dagarna på det gamla året rökte redaktör C så mycket han orkade. Han blossade och puffade så att det stod stor a moln kring honom, samtidigt som hans kolleger hetsade honom med påminnelser om hans stora löfte.
-Det är riktigt. Rök ordentligt nu medan du kan. Blossa på bara!


Efter nyår sågs redaktör C inte ta så mycket som ett puffbloss. Hans kolleger föll nästan i trance av beundran inför en så fast karaktär som hans. Detta sistnämnda underströks ytterligare av redaktör C:s kraftiga avståndstagande när kollegerna försökte bjuda honom på snus.
-Nej tack, jag är giftfri,sa han bara och såg bestämd ut.

Själv hade jag slutat röka något år tidigare men hade då och då tvingats söka tröst i både Ljunglöfs Ettan och Göteborg Prima Fint när det sugit som värst.
Men inte ens denna lilla last hemsökte längre redaktör C, och med sitt påpekande att han är giftfri ville han förmodligen antyda att det fanns andra som inte hade hans fasta karaktär och starka vilja.
Med andra ord: Har man slutat använda nikotin så har man. Någon mellanväg finnes icke.


Men andra tider skulle komma. Sensationella avslöjanden skulle snart ställa alla gamla begrepp på huvudet. Sanningen i de gamla ordstäven att inga träd tilläts växa upp i himlen eller att högmod gör före fall skulle snart bekräftas på ett både brutalt och häpnadsväckande sätt.
Fortsättning följer.