TÄNK PÅ VAD NI DRÖMMER!

Drömmar är farliga saker. Att man blir utsatt för bedrägerier, att man misslyckas i affärer, att man får magsår och drabbas av svår sorg – allt detta elände bottnar i att man drömmer när man sover.

Nej, det är inte jag som tror så, utan något som hävdas i ett nummer av tidningen Se från 1967 som jag sitter och bläddrar i drygt femtio år senare.

Och anledningen till att man skriver så är en inte direkt nyutkommen men dock bok med titeln ”Den underbara drömmen”. En bok som närmare bestämt är utgiven 1925 och enligt baksidestexten är ”den nyaste och tillförlitligaste drömboken med uttydning av flera hundra olika drömmar samlade och upptecknade efter världens ryktbaraste drömtydare”.

Här får man bland annat reda på att militärer ska man akta sig väldigt noga för att drömma om, eftersom speciellt löjtnanter och husarer bara för olyckor och elände med sig.

Så här heter det:

Militär = träffa lata och okunniga människor.

Drömmer man om en husar innebär det att man bli angripen av falska vänner.

Att drömma om en löjtnant innebär att man blir utsatt för översitteri och enfald.

Officer = man gör skulder.

Sådana personer som präster och advokater ska man också passa sig för.

Präst = sjukdom, processer och elände.

Advokat = ledsamma nyheter.

Adel = träffa högfärdiga människor.

Bankir = träffa en farlig människa.

Baron = träffa en dum människa.

Domare = det blir gräl och ledsamheter.

Hertig = träffa en högdragen människa.

Kejsare = bliva förtryckt.

Vissa djur är också riskabla att drömma om, enligt samma källa.

Drömmer man om en simmande anka blir det regnig väderlek. Det spelar ingen roll vad meteorologerna säger, har man drömt om en anka så är det klippt. Regnet öser ner.

Baggar bör också undvikas. Att drömma om dem innebär gräl och slagsmål. Om man är karl, vill säga. Är man fruntimmer innebär det att en farlig friare är i faggorna.

Blodiglar innebär att man blir utsatt för en efterhängsen människa.

Flugor innebär farliga underrättelser.

Vad ska man då drömma om för att gå en lyckligare vardagstillvaro till mötes? Jo, ”Den underbara drömmen” har en hel del att rekommendera.

Men ska drömma om näktergalar, för då blir man utsatt för ”lyckliga kurtiser”.

Det finns flera sätt att bli utsatt för en kurtis. Man kan till exempel drömma om en divan. Då blir man kurtiserad direkt.

Man ska drömma om lärkor, helst sjungande, för då blir det vackert väder.

Man ska drömma om fiskförsäljerskor, för då får man uppleva en stark familjevänskap, och man ska drömma om att man flyger i luften, det betyder stor personlig framgång.

För endast 35 öre erhöll man på 1920-talet denna drömbok. Och det var inte nog med att man fick alla sina konstiga drömmar uttolkade – den lilla boken omfattade också en förteckning över årets Tycho Brahe-dagar samt en anvisning i konsten att spå i kort.

De sista tre sidorna tillhandahåller dessutom en ”kortfattad planetbok”, av vilken det framgår att jag som är född i maj inte är särskilt vacker men tjänar skapligt med pengar. Eller som det ordagrant heter:

”De i denna månad födda äro som folk är mäst, icke fula men utmärka sig icke heller för någon skönhet. De älska de sköna konsterna och vetenskaperna, och idka dem vanligtvis med så stor framgång att de genom dem bereda sig en god inkomst.”

Man får tacka så mycket för det omdömet. Det kunde varit värre.

SÅ VAR DET SAGT

Och så var det dags igen för några citat som handlar om vad folk sa 1967 enligt tidningen Se.

Pekka Langer: Jag fick ett brev från skattemyndigheterna. Dom undrade varifrån jag får pengar att betala skatterna med.

Cello: Der var inte mycket glädje med den sorgen, sa gumman som grät vid fel grav.

Tage Danielson: Konstnärerna signerar sina tavlor så slarvigt att man inte vet om dom är bra eller ej.

Sven Jerring (om en man som ville in vid TV): Hans röst passar för stumfilm och hans utseende för radio.

Lasse O´Månsson: Det är ingen konst att göra brännvin. Konsten är att göra det så ingen märker det.

Red Top: Om stenåldersbarnen hade lytt sina föräldrar hade vi fortfarande levat i stenåldern.

Per Oscarsson: Jag önskar att folk ville uttrycka sig lite tydligare. Varför ska jag bada? Vilken skog? Och var växer pepparn?

Kroll: De flesta människor tål bara en sup. Sedan börjar dom försöka spela nyktra.

Thorvald Gahlin: Det är nog riktigt att hästarna står och sover. Åtminstone har dom gjort det när jag har satsat på dom.

NU ÄR DET KLIPPT IGEN

Veckans klipp hette en avdelning i tidningen Se en gång för länge sedan. Det var läsarna som skickade in roliga rubriker och diverse ofrivilliga lustigheter ur andra tidningar. Här är ytterligare några exempel från 1967.

SOM SAGT VAR

Här följer ytterligare några smakprov på vad känt folk påstods ha sagt 1967, allt enligt tidningen Se från samma år.

Hasse Alfredson: Han hade så skrikit pyjamas att hans fru måste sova med öronproppar.

Thorvald Gahlin: Något av det svåraste är nog att formulera ett gratulationsbrev till en moster som man inte har skrivit till på trettio år och som nyss har vunnit på lotteri.

Grönköpings Veckoblad: Arbetsförmedlingen i Knisslinge visar i dagarna ett hembiträde. Bussar utgår från Rådhustorget varje halvtimme,

Martin Ljung: Han måste ha supit mycket i sina dar. Det är nu tre år sen han blev godtemplare och det luktar brännvin om honom ännu.

Gunnar Viklund: Ett tag var jag så populär att jag kunde använda Bildjournalen som spegel.

Povel Ramel: Gästerna samlades i den lilla salen hos jubilaren, som snart var full.

Siw Ericks: En pimpelfiskare använder små armrörelser ända tills han kommer hem.

Charlie Norman: Det är trots allt bättre att betraktas som bortkommen och bli omkörd då och då än att betraktas som omkommen och bortkörd en gång för alla.

Monica Zetterlund: Jag tycker att äktenskapet är som en ökenhägring med slott, palmer och en kamel. Först försvinner slottet, sedan palmerna och sen står man där med kamelen.

BUBBEL I KÖN

Saxat ur tidningen Se från 1967.

MERA KLIPP

Här kommer ännu några klipp ur tidningen Se från 1967. Det handlar alltså om roliga rubriker, aviga annonser och diverse feltryck som förekommit i andra tidningar under året. Tillbaka till 1967 alltså.

TIDERNAS FIXARE

Folk som har fixat och donat har funnits i alla tider. Det insåg den tidningsläsande kåsören när han en gång kom över en inbunden årgång av tidningen Veckan från 1907.

Så här skrev han om detta i Bohusläningen den 19 juni 1971.