När jag en gång skulle
ut och flyga mötte jag ett antal hemvändande passagerare från
London medan jag var på väg mot planet. Bland dessa fanns ett
välbekant ansikte som fick mig att höja ena armen för att
utbrista:
– Nämen tjenare, är du
ute och reser. Hur är läget?
Det vill säga, det sa jag
inte. För just som jag var på väg att öppna munnen besinnade jag
mig och insåg att det kända ansiktet inte tillhörde någon gammal
kompis. Det var Pehr G Gyllenhammar som kom gående med raska steg
och en liten väska i handen.
Vi har det inte lätt vi
som fattar lite trögt och behöver några sekunder extra för att
räkna ut om ett uppdykande ansikte tillhör någon gammal polare
eller om det i själva verket är en kändis från tv och tidningar.
Riktiga superkändisar som
Barack Obama och Zlatan och Hillary Clinton klarar man väl om man
skulle möta dem. Men dom där mitt emellan är värre. Till exempel
Angela Merkel, Tobias Hysén eller Dogge Doggelito som man inte ser
lika ofta i tv. Eller Pehr G Gyllenhammar med för den delen.
Å andra sidan kanske
Gyllenhammar är van vid att en massa människor hejar på honom så
han kanske hade hejat tillbaka av bara farten.
Sådant inträffar också
ibland. Och hur det kan gå till ska jag be att få återkomma till
senare i veckan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar