Att känna igen folk man
möter kan var svårt. Speciellt om man snabbt måste bestämma sig
för om det är någon man verkligen känner eller inte. Det kan ju
vara ett ansikte som verkar bekant för att man har sett det i
tidningar och tv.
En gång för länge sedan
mötte jag dåvarande SAS-chefen Jan Carlzon i en trappa i
Stockholm.
– Heeej! utropade jag
glatt igenkännande.
– Heeej! svarade SAS-chefen
lika hjärtligt.
Kanske trodde han att jag
var någon gammal granne eller mellanchef i flygbolaget som han borde
känna igen.
Då råkade redaktör A
värre ut en gång för länge sedan. I det stora tidningshuset
arbetade på den tiden en kvinna som han tyckte var väldigt lik den
gamla Knäppupp-primadonnan Britta Borg. På skoj började han kalla
henne för Britta när de sågs på stan.
En gång upptäckte han
detta välbekanta ansikte i vimlet inne i ett varuhus och ropade med
hög röst på långt håll:
– Tjenare Britta!
Den tilltalade såg då
mycket förbryllad ut. Hon stannade upp och tittade länge på
redaktör A innan hon kom fram och sa:
– Känner jag er?
Då visade det sig att det
var den riktiga Britta Borg, som var här på teatergästspel och
hade gått ut för att titta på stan.
Vad redaktör A svarade på
det minns jag inte, men han pratade sig nog ur den situationen också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar