Jag fortsätter bläddra i
den gamla boken Prästhistorier, som jag nyligen hittade i en av mina
bokhyllor. Historierna är samlade av Bengt Stolt och illustrerade av Staffan Lindén,
som uppger att den naturliga bävan de känt inför publicerandet av
detta känsliga material har de undertryckt genom att hänvisa till
ett citat med lydelsen: Större män än vi hafva varit elakare mot
större andar än dem.
Efter högmässans slut
går den nye komministern runt på kyrkbacken, skakar hand och
bekantar sig med kyrkfolket. En gumma anser att hon bör säga något
snällt om hans predikan:
– Pastorn anar inte vad er
predikan betydde för mig. Den var som vatten för en drunknande!
Kyrkoherden, som ska
förrätta dop, frågar föräldrarna vad barnet ska heta.
– Fredrik Inge Fabian
Ferdinand Erik Laban Simon Tobias.
Kyrkoherden till
klockaren:
– Jonas, var snäll och
hämta mera vatten!
Torparsuck vid gamle
patrons frånfälle:
– Jaa, tar fan patron, så
är han inte noga, och gör han det inte, så sköter han inte sin
tjänst!
Tvenne gubbar arbetar i
sitt anletes svett på åkern, när ett bättre likfölje med många
vagnar drar förbi.
– Så fin skjuts han får
till körgårn!
– Jojomen.
– Undrar om vi får åka så
fint en gång när vi blir döa?.
– Tok heller! Vi får nock
gå!
Två ämbetsbröder, vi kan kalla dem A och B, tog gärna tillfället i akt att ge ett tjuvnyp. En gång efter middagen på ett kontraktskonvent yttrade A:
– Jag hade en så underlig
dröm i natt.
– Berätta den, uppmanade
de kringsittande.
– Jag vet inte om jag bör
göra det, ty den handlar om bror B. Men alltnog! Jag drömde att jag
var död och stod vid foten av en väldig jakobsstege. En ängel kom
fram och sa till mig: Klättra upp här så kommer du till himmelen.
Här har du en bit krita. För varje synd du erinrar dig, ska du rita
ett kritstreck på stegens kant.
Jag började vandringen
uppåt. Efter en stund mötte jag bror B, på väg nedåt. Jag blev
förvånad och frågade:
– Vart ska du ta vägen?
– Efter mer krita!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar