I den gamla boken
Prästhistorier hittar jag också ett kapitel med militärhistorier.
Den militära personalens
inställning till sina själasörjare präglas i anekdotfloran av en
rättfram uppriktighet av sympatiskt slag, där poängen ofta består
i att något enstaka kraftord råkar komma med i ordväxlingen.
General Sven Lagerberg,
”Sven i helvete”, deltager i korum. En mer än lovligt långrandig
präst utlägger ordet. Efter korums slut ger generalen pastorn ett
ord med på vägen:
Vid ett annat korum håller
prästen på att komma av sig under det avslutande Fader Vår.
General Sven viskar:
– Pastorn ska inte slarva
med Fader Vår, för det är en förbannat viktig bön!
– Beviljas inte. Vill inte
118 hålla till godo med den religion Kungl Maj:t och kronan består
honom, så får det va!
Korpralen instruerar
studentbeväringen:
– Om översten vid
inspektionen frågar er om något, så ska ni säga ”överste”
och sedan svara på frågan,
Teologie studeranden:
– Så korpralen menar, att
om han frågar vad jag ska bli, så ska jag svara: överstepräst!
FOTNOT: General Sven Lagerberg
(1822-1905) var känd för sin slagfärdighet och sitt flitiga
användande av svordomar. Tillnamnet ”Sven i helvete” lär han ha
fått när hans yngre bror vid ett tillfälle i tjänsten tilltalade honom med förnamn
i stället för att använda den militära titeln. Lagerberg ska då
ha rutit: ”Sven – i helvete!”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar