ÄNNU MERA KLIPP

Saxat ut svenska tidningar på 70-talet.

ATT VÅGA KLAPPA EN SCHÄFER

 

Hunden hette Björn, hans husse hette Ivan Qvick och adressen var Vallmovägen 6 i norra Uddevalla. Mina föräldrar hyrde övervåningen i huset och respekten för denne schäfer var stor hos mig. Vilket torde framgå av kroppshållningen på det här kortet från mitten av 1950-talet. Hade inte min far stått i närheten med kameran hade jag nog knappt vågat klappa hunden. Dock kan jag inte minnas att han varken bet eller nafsade i mig eller någon annan en endaste gång.
Av bilden torde också framgå att det uppväxande släktets klädmode var lite annorlunda på den tiden mot i dag. Kombinationen golfbyxor, knästrumpor, halsfluga och stickad kofta med knappar var alls inte ovanlig. Sandlåda och mattstång på tomten förekom också i stor utsträckning och här skymtar även bakhjulet på en parkerad cykel.
Huset på andra sidan gatan är Vallmovägen 5, där Andreassons bodde med sonen Bengt. I bakgrunden ser man hörnet på Egersbergsvägen 31 och längre bort skymtar Egersbergsvägen 38 där kompisarna Åke och Torsten bodde.

VECKANS KLIPP

 Saxat ut svenska tidningar på 70-talet.

KULAN I LUFTEN - DET ÄR VÅR!

 

Bolltricksning i trädgården. Livremmen hårt åtdragen och de något för stora jeansen uppvikta över fotknölarna. Träningoverallsjacka med blixtlås och bröstficka. Nysnaggat hår, tungan rätt i munnen och blicken fast fixerad vid den slitna läderbollen av treans storlek. Och naturligtvis inte en tanke på att grenarna på fruktträdet i bakgrunden skulle kunna vara i fara hemma på tomten på Egersberg i Uddevalla.
Bild ur familjealbumet. 1954 står det på baksidan. Tio år tror jag visst att jag var.

ÄNNU MERA KLIPP

 Saxat ut svenska tidningar på 70-talet.

GLAD PÅSK PÅ FYRTIOTALET

 

Har man inga döttrar att klä ut till påskkärringar får man ta det som finns.
Så resonerade tydligen våra föräldrar när jag och Bertil i våningen under var för små för att våga protestera mot tilltaget.
Här står vi i alla fall på baksidan av huset Vallmovägen 6 och ser inte alltför belåtna ut, trots fina förkläden runt magen, hucklen på huvudet och rosor på kinden men långt ifrån solsken i blick.

På den här bilden ser det dock ut som om stämningen har lättat en aning. Kanske har vi fått lite påskgodis att pigga upp oss med av Bertils pappa Ivan som tittar ut genon altandörren.
Glad påsk, kan man väl i alla fall våga utbrista så här drygt sjuttio år senare.

MERA KLIPP

 Saxat ut svenska tidningar på 70-talet.

HUMLEVÄGEN PÅ STENBACKEN

 

Humlevägen är en liten gatstump som går in från Västgötavägen norrut, strax nedanför kasernvakten på gamla regementsområdet. Huset rakt fram på den här bilden är Humlevägen 6 som det såg ut på våren 1948. Det ägdes av min farmor och farfar, Emma och Johan Johansson, som själva bodde i våningen till höger på nedre botten. Farfar var snickare och hade en verkstad i källaren. Kusinerna Inger, Maj-Lis och Kaj bodde i en annan av lägenheterna med sina föräldrar Axel och Irene Johansson, innan de flyttade till Norra Hamngatan.
Farmor och farfar hade sju barn, som efter uppväxten flyttade vidare, de flesta inom Uddevalla men också till Stockholm, Göteborg och Vänersborg. När alla träffades här med sina familjer var det full rusch i huset och på den stora tomten på baksidan. I maj varje år samlades de kring matsalsbordet i finrummet och sjöng ”När lillan kom till jorden” för farmor på hennes födelsedag. Vi barn fick saft och kakor i rummet intill, där vi satt bakom den stängda dörren och undrade hur länge det skulle dröja tills de tog ”Helan går” också. Den kom alltid så småningom, men under lugna och ordnade former.
Häcken framför huset har ännu inte vuxit sig så stor på det här kortet. Längre fram i tiden fick jag ibland hjälpa min far att klippa den. Då kom farmor ut och bjöd oss på vispat ägg i var sitt glas för att vi skulle få krafter.

Det här kortet hittade jag i ett annat album. Det är farmor och jag som sitter på trappan en solig sommardag under andra halvan av 1940-talet..