PÅ ERLANDERS OCH HYLANDS TID

 Så här gick snacket kring några av våra vanligaste kändisar under en vecka 1968 enligt tidningen Se.

Erlander

Kvällsposten: Erlander har varit i Afrika och tittat på lejon. Men lejonen bara gäspade, läser vi i ett initierat reportage. Finns det då ingen som tar Tage på allvar längre?

Lennart Hyland i ett ishockeyreferat: Ryssarna spelar i dag i vit-röd dress. Den är inte lika skräckinjagande som den traditionella röd-vita.

Torvald Gahlin: En klok man köper sin hustru så dyrbart porslin att hon inte vågar anförtro honom disken.

Bergman

Ingmar Bergman: Det har varit hårt innan jag kom så här långt. Folk tror att man suttit som någon Aladdin och fått frukterna ramlande i turbanen. Men så djävligt som jag hade det ända fram till mitt internationella genombrott tror jag få av dagens unga genier skulle uthärda att ha det.

Moltas Eriksson om Telefonväktarna: Det är ingen läkarspalt. Jag kan inte ge gratiskonsultationer. Kalla fötter intresserar möjligen bara ägaren av desamma.

Hemming Sten: Nu blir det mindre Bedrup i rutan. Han har bantat 14 kilo.

Dylan

Bob Dylan: Ordet ”budskap” låter för mig ungefär som ordet ”bråck”. Och visor med budskap är, som alla vet, en plåga. Bara redaktörer av collegetidningar och ensamma flickor under fjorton år kan ha tid med sånt.

Staffan Lindén: För oss hundägare gör inte myndigheterna mycket. Det enda vi får för hundskatten är tillåtelse att ha hund.

Kar de Mumma: 8 000 personer startar i Vasaloppet och Aftonbladet uttrycker sin förvåning över att Nils Erik Baehrendtz ställer upp i år också. Man trodde att han ännu inte kommit i mål från föregående års Vasalopp men där tog tidningen fel för det gjorde han redan i maj. Det är så lätt att göra sig lustig, men man ska hålla sig till sanningen också.