STRAFFSKYTT MED MOTVIND

Efter den inledande stenstötningen på stranden vid campingplatsen hade det nu blivit dags för gren nummer två i den sedan sommaren uppskjutna mångkampen mellan kåsören och redaktör S.

Nu förflyttade sig de båda atleterna till en närbelägen fotbollsplan för att skjuta tio straffar på varandra med kåsörens nypumpade matchboll, en engelsk kvalitetssak av storlek 5 med FA-emblem och inköpt i Lillywhites sportaffär vid Piccadilly Circus i London under Sven-Göran Erikssons tid som förbundskapten.

Den stora frågan var om spelarna skulle hålla samma klass som bollen. Fotbollsplanen gjorde det i alla fall inte för den var svårt vattensjuk och den enda målställningen hade börjat rosta betänkligt.

-Titta nätet är trasigt också, sa kåsören. Det är bara en liten bit kvar här uppe.

-Ja, jag sköt ju sönder det förra året, sa redaktör S. Kommer du inte ihåp det?
-Snack, sa kåsören.
Efter en stunds uppvärmning var det dags för redaktör S att inleda med att slå fem straffar på kåsören, varpå det skulle bli denes tur att skjuta fem på redaktör S. Efter välbehövlig halvtidsvila väntade sedan ombytta roller och ytterligare fem straffar var.

-Är du med, Ravelli? ropade redaktör S och tog sats.

-Kom igen, Zlatan, sa kåsören i målet.
Redaktör S satte sina två första, trots att kåsören vid båda tillfällena nästan gick ner i spagat så att benet höll på att gå av. Efter den andra misslyckade räddningen blev han sittande på marken en stund.
-Kan du resa dig eller ska jag ringa efter ambulans, sa redaktör S.
-Ha, ha, kom igen bara, sa kåsören och ställde sig upp.
-Du behöver inte deppa för det här, sa redaktör S. Det är inte många målvakter som hade tagit dom straffarna.
Sedan slog han nästa boll i stolpen, varpå kåsöre räddade de två sista.

Därpå var det kåsörens tur att skjuta sedan redaktör S ställt sig i målet.

Han satte de två första nere vid stolproten i samma hörn. På den tredje sprang redaktör S bort till hörnet och ställde sig, samtidigt som kåsören sköt en höjdboll mitt i målet.
-Jag trodde du skulle skjuta i samma hörn igen, sa redaktör S.,
-Det trodde jag med, sa kåsören. Men foten vred sig tydligen på något sätt,
-Annars var det en snygg fint, sa redaktör S.
-Ja, sa kåsören. Det är nästan synd att erkänna att det inte var meningen.

Av allt detta snack blev kåsören dock så okoncentrerad att han slog de båda återstående straffarna utanför. Ändå ledde han med 3-2 i halvtid och kände sig tämligen segersäker.

Men efter paus följde en scenförändrign nästan utan motstycke i fotbollshistorien. Redaktör S dundrade in alla sina fem skott utan chans för den stackars målvakten.
Nåja, det är bara att göra likadant,tänkte kåsören när det blev hans tur och tog extra lång sats.
-Vart ska du? ropade redaktör S bortifrån målet.
-Det undrar jag också, sa kåsören samtidigt som han kände att han hade gått så långt tillbaka att han stod med båda fötterna i en stor vattenpöl.
Med blöta skor sköt han sedan ett lamt skott utanför. När han åter la upp bollen på straffpunkten började det blåsa motvind. Redaktör S sprang till högra hörnet av målet medan kåsören slog bollen i det vänstra, men just före mållinjen fångades den av vinden och stannade i gräset.

Sedan försökte kåsören med en höjdboll i ena krysset men redaktör S var där och boxade bort den

På fjärde försöket la kåsören upp bollen på straffpunkten, tog några steg tillbaka och blev stående.
-Vad väntar du på? sa redaktör S.
-På att det ska sluta blåsa, sa kåsören medan vinden ven om öronen.
-Då får du nog vänta, sa redaktör S.

De två sista bollarna orkade knappt fram till målet i den hårda blåsten, med påföljd att redaktör S vann straffsparkarna med 8-3 trots kåsörens halvtidsledning.

-Inte konstigt att man kroknar i andra halvlek under såna förhållanden, kommenterade kåsören. Snacka om motvind alltså.
Fortsättning på femkampen följer i denna blogg i morgon.