DEN RELIGIÖSE STAVHOPPAREN

Vi hoppade stav på ängen uppe i skogen en gång för länge sedan.
Vi hade slagit ner två pålar j marken med spikar på var tionde centimeter att lägga ribban på, snickrat till en stavgrop och fyllt nedslagsplatsen med mjuk sand.
Sedan valde vi ut lagom långa små träd i skogen som fick bli stavar, och slutligen stal Nisse Bengtsson en lång list från sin farsas garage för att använda som ribba.

Nisse Bengtsson var den tongivande i församlingen. Som stavhoppare hade han två hemliga vapen. Det ena var en sovsäck och det andra var en extra fin stav som han huggit i skogen. Den sviktade bra och hade en lätt katapultverkan som påminde om senare tiders glasfiberstavar.

Sovsäcken var ett kapitel för sig. Nisse Bengtsson hade läst i Idrottsbladet att Ragge Lundberg hade klarat bronsmedaljen i OS -52 tack vare att han hade en sovsäck med sig på innerplan. I denna kröp han ner mellan hoppen och höll sig varm, medan konkurrenterna satt och stelnade till i kvällskylan under den rekordlånga tävlingen.

Nu skulle Nisse Bengtsson göra likadant på ängen uppe i skogen. Men där var det så tätt mellan hoppen att han knappt hann ner i sovsäcken förrän det var hans tur igen. Till slut for han som en jojo upp och ner ur sovsäcken, så han tappade all koncentration och rev ut sig redan på 1.80 i kvaltävlingen.

Men det gjorde många av de andra också, så han var ändå klar för finalen dagen därpå. Då kom han tillbaka och meddelade att han var Bob Richards, den stavhoppande prästen som hade hoppat nästan ända upp till himlen och vunnit OS-guld på otroliga 4.55. Det fanns bilder från den tävlingen som visade hur han föll på knä och tackade Gud för segern med knäppta händer och blicken mot skyn.

Nu skulle Nisse Bengtsson göra likadant. Efter varje hopp föll han på knä i nedslagsgropen med knäppta händer och tackade Gud för att han klarat.

Då kom kärringa Larsson gående förbi på den lilla stigen vid sidan av ängen. När hon fick se Nisse Bengtsson ligga på knä i sanden och tacka Gud, gick hon fram och klappade honom på huvudet och sa:
– Jag vet inte vad ni håller på med gossar, men jag tycker om att ni prisar Herren.
Sedan tog hon upp sin portmonnä och gav honom en blank tvåkrona.

Tävlingsjuryn inkallades omedelbart och var nära att proffsförklara Nisse Bengtsson eftersom han tagit emot otillåten ersättning under bordet. Han klarade sig dock från diskvalifikation genom att lova att köpa kokosmunkar åt alla för hela tvåkronan.

Tävlingen fortsatte, och hur den slutade ska jag be att få återkomma till.