måndag 30 december 2013

SANNINGEN OM SIR WILFRED

I jakten på sanningen om Sir Wilfred av Ivanhoe hade det nu blivit dags för lite källforskning.
Vilka var dom egentligen, kung Arthur, Rikard Lejonhjärta, prins John, Ivanhoe, Robin Hood, Athelstone, Svarte riddaren, lady Roweena och jungfru Rebecka?


Och hur uppstod egentligen hela den här situationen med normander och saxare och tornerspel och krig och intriger? Att normanderna kom med Wilhelm Erövraren till de brittiska öarna och segrade i slaget vid Hastings 1066 vet jag. Men sedan då? Vilka var saxarna till exempel? Hur kom dom med i det här? Det låter ju som om dom var tyskar, och vad hade dom i så fall med Ivanhoe att göra?


Frågorna hopade sig inför nyårsdagens matinéföreställning i tv-soffan.
För att vara mentalt förberedd inför årets upplaga av Ivanhoe insåg jag att här måste det forskas och det ordentligt också.
Google brukar kunna fixa svar på det mesta. Men eftersom jag inte litar riktigt på Wikipedia och en del andra källor på nätet vände jag mig till min bokhylla och Bonniers stora lexikon i stället.


Det gick dock inget vidare. Faktum är att jag körde fast redan på Saxarna. Där stod till att börja med: ”Saxare, se sachsare.”
När jag hade bläddrat dit stod det: ”Sachsare, germansk folkstam, se Sachsen.”
Och när jag tagit mig dit fick jag äntligen lite upplysningar: ”Sachsen, sachsarna bodde mellan nedre Rhen och Elbe. Deras förste store härskare var Henrik Fågelfångaren. Under 1000-talet koloniserade sachsarna slaviska länder i öster.”
Men inte ett ord om Ivanhoe eller de brittiska öarna.


Jag räknade då ut att jag kanske borde slå på anglosachsare i stället. Den stavningen fanns inte med. Däremot stod det: ”Anglosaxare, se angelsaxare” och där kunde man äntligen läsa:
”Det folk som uppstod i England ur flera stammar efter den germanska erövringen på 400- och 500-talen. Vår kunskap om denna epok i engelsk historia är mycket bristfällig.”


Angelsaxarnas storhetstid uppgavs sträcka sig några år in på 1000-talet, men eftersom jag redan visste att Arn Magnusson spöade sir Wilfred i slutet på 1100-talet, blev jag inte värst mycket klokare av detta.
Jag letade vidare men hittade varken prins John, Svarte riddaren eller jungfru Rebecka. Slutligen beslöt jag gå direkt på Ivanhoe men där stod bara: ”Roman av Walter Scott (1820) med motiv från Rikard Lejonhjärtas tid. Filmad flera gånger.”


Rikard Lejonhjärta hittade jag i alla fall till slut med beskrivningen: ”Rikard I, 1157-99, kung av England från 1189, son till Henrik II. R. Var en av ledarna för tredje korståget, varvid han 1191 erövrade Cypern. De legendariska riddaregenskaper som tillskrivits honom lär knappast motsvara verkligheten.”
Då gav jag upp och bestämde mig för att åtegå till sagans värld och bara njuta av filmen på nyårsdagen i stället.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar