Detta framgick tydligt av kvittot.
Jag var helt säker på att jag hade köpt en gurka när jag varit och handlat tidigare på dagen. Jag kom mycket väl ihåg att jag hade lagt gurkan överst i plastkassen när jag tog varorna från bandet.
För att kolla att jag inte hade blivit gaggig tog jag nu fram kvittot från affären. Där stod: Gurka svensk 0,322 kg, 23,90/kg, 7,75.
Efter mycket skarpt tänkande och mödosamt detektivarbete lyckades jag så småningom utröna hur försvinnandet hade gått till. Här följer hela händelseförloppet:
När jag kom hem backade jag som vanligt ner för den lilla utförsbacken till garaget och stannade framför garageporten.
Sedan ställde jag kassen på köksbordet och började packa upp. Alla grönsaker la jag på en särskild hylla i kylskåpet. En stund senare tog jag fram alltihop för att göra en sallad. Det var då jag upptäckte att gurkan saknades.
När jag hade kommit så långt som till garageporten upptäckte jag att där var ganska skräpigt.
Förutom en massa vissna löv och ett par kolapapper, låg där också en gammal tablettask och en tom plastpåse.
Sedan gick jag in i garaget, öppnade bagageluckan på bilen och fortsatte leta där.
Men ingenstans hittade jag den försvunna gurkan.
Till slut gav jag upp och var på väg in i huset igen, när jag kom att tänka på den smutsiga plastpåsen och att jag kanske borde lägga den bland soporna.
Det var då jag förstod alltihop.
Eller rättare sagt vad som återstod av den sedan jag hade backat över den med bilen!
Tydligen hade den ramlat ur den välfyllda kassen när jag lyfte ut denna ur bagageutrymmet och sedan blivit liggande på marken utanför garaget, varpå jag hade kört över den när jag backade in bilen.
Det är med stor tvekan jag berättar allt detta. En person som kör över sin egen mat med bilen och sedan funderar ut konspirationsteorier och ställer sig och svär över folk som skräpar ner på hans tomt förtjänar knappast någon större tilltro.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar