DEN STORSKRATTANDE TRAVTIPPAREN

Det hände sig en gång för många år sedan att fyra förväntansfulla spelare stod och hängde på staketet vid Solängets travbana i Örnsköldsvik.

Det var en norrländsk travexpert med långt hår, det var en norrländsk travexpert med kort hår, det var en norrländsk travexpert med skägg och det var en kåsör från södra Sverige.

De hade satsat ett par hundra kronor var på ett V5-system, och nu gällde det att spela emot sin egen V5:a och sätta lite vinnare- och platspengar på de hästar de inte hade med på systemet.
Speciellt uppmanades kåsören att hålla ett öga på bakspårshästarna i lopp 2, första V5.
Det fanns fyra att välja på och när han studerade programmet fastnade han för nr 14 Ultima Hålshult.

– Har du bestämt dig? undrade den långhårige experten, medan de övriga drog sig bort mot spelluckorna.

– Ja, sa kåsören. Hundra kronor plats på nummer 14.
– Ska du inte titta på hur den ser ut på defileringen först? sa den långhårige experten.
Då bestämde sig kåsören för det, och när nummer 14 uppenbarade sig började den långhårige experten skratta.
– Det var den jävligaste häst jag sett i hela mitt liv, sa han. Hur kunde du välja den?

Kåsören måste då motvilligt medge att det inte var direkt vad han hade väntat sig och att den kanske inte såg ut som en vinnare precis.

– Vinnare! utbrast den långhårige experten. Den är ju halt. Finns det ingen veterinär här?
Sedan hängde han sig över staketet och skrattade så han skakade.
– Åh ja, sa kåsören. Så roligt var det väl inte.
Fortsättning följer.