EN MILJON FÖR EN KLACKSPARK

Vi spelade boll på den lilla ängen uppe i skogen.
Det var Berra och hans brorsa, det var Karlsson och hans kusin, det var en som kallades för revolversvarvarn, det var Nisse Bengtsson och det var jag och några till.

Nisse Bengtssons farsa tyckte att hans son skulle vara hemma och läsa läxor i stället så han kunde få ett bra och välavlönat arbete när han blev stor. Då sa Nisse Bengtsson att det var onödigt för han skulle ändå bli proffs i Italien som Nacka Skoglund och han hade fått 150 000 när han skrev på för Inter.

Det där trodde inte Nisse Bengtssons farsa på. Men en dag när hans son hade smitit ut direkt han kom hem från skolan hittade han en annan bok i högen bland de försummade läxböckerna.

Den hette En miljon för en klackspark och påstods vara skriven av Nacka Skoglund. På framsidan var det dessutom en bild på Nacka Skoglund när han slog en klackspark medan det flög en massa sedlar i luften runt om honom.

Då blev gubben nyfiken och beslöt att ta reda på vad pojkarna hade för sig där uppe i skogen.

Rop och skrik och upprörda röster hördes på långt håll, så han ställde sig bakom ett träd och kikade fram just som hemmalaget hade fått frispark strax utanför straffområdet. En inbördes diskussion uppstod om vilken av de inövade varianterna som skulle användas.

Slutligen enades man om nummer 2B i det hemliga kodsystem som hade utarbetats för att motståndarna inte skulle förstå vad som väntade. 2B innebar att Nisse Bengtsson skulle springa fram och hoppa över bollen som en avledande manöver och i samma ögonblick som han gjorde det skulle Berra peta bollen till Karlsson som hade placerat sig i skottläge vid sidan av försvarsmuren.

Men Nisse Bengtsson hörde fel och tyckte att de andra sa 2C som innebar att Berra bara skulle låtsas peta bollen i sidled medan Nisse Bengtsson i stället skulle kruta på allt vad han orkade direkt mot mål.

Katastrofen var oundviklig. Nisse Bengtsson tog sats och sprang fram för att drämma till bollen allt vad han orkade, varpå Berra petade undan den i sista sekunden. Nisse Bengtsson slog ett av de största hål i luften som hade skådats på den planen och det vill inte säga lite. Högerbenet fortsatte upp mot skyn så att han lyfte ett par meter från marken innan han föll ner igen och landade på ändan så det small i hela planen.

Under ett kort ögonblick satt han stilla i gräset. Sedan reste han sig upp och började springa runt i cirklar medan han tjöt:

– ÖÖÖÖÖHHH, ÖÖÖÖÖHHH, ÖÖÖÖÖHHH!!!
Det visade sig senare att han hade tappat luften i fallet och därför inte kunde andas på vanligt sätt samt att detta var det enda ljud han kunde få fram.
All annan verksamhet avstannade. Alla stod bara stilla och tittade på galningen som sprang runt och tjöt som en stucken gris.
Och bakom trädet stod hans farsa och undrade vad det var fråga om. Han hade aldrig sett en fotbollsmatch och trodde att det hörde till spelet och skulle vara så här hela tiden.

När Nisse Bengtsson hade fått tillbaka luften och slutat springa runt, klev han fram och tog honom i örat. Sedan ledde han hem honom och förbjöd honom sparka boll för all framtid.

Var det detta som skulle föreställa den i boken omskrivna klacksparken som italienarna betalade en miljon för, så tyckte han för det första att italienarna inte var riktigt kloka i huvudet och för det andra att dom kunde behålla sina pengar för sig själva och inte lura svenska ungdomar till sådana här dumheter.