VI SOM SKULLE BLI PROFFS I ITALIEN

En gång för länge sedan spelades kvartersmatcher i fotboll på den lilla ängen uppe i skogen.

Samtliga deltagare var i 10-12-årsåldern men visste redan vad som väntade i framtiden.

När vi väl hade blivit upptäckta av någon talangscout och värvats till olika allsvenska klubbar skulle vi spela något år i landslaget och sedan bli proffs i Italien.
Nisse Bengtsson hade till och med planer på att hoppa över Allsvenskan och bli proffs direkt för så hade Nacka Skoglund gjort, fast där hade han ju fattat lite fel.

Problemet var bara att hans farsa inte begrep vilka lysande framtidsutsikter hans son hade. Han tyckte att Nisse Bengtsson skulle sitta hemma och läsa läxor i stället för att ränna omkring och sparka på en gammal läderboll.

– Vad har ni för er där uppe i skogen halva dagarna? frågade han.

– Vi spelar boll, sa Nisse Bengtsson. Jag ska bli proffs i Italien.
– Vad ska det vara bra för? sa hans farsa.
– Man blir berömd och tjänar pengar, sa Nisse Bengtsson. Nacka Skoglund fick 150 000 när han skrev på för Inter.

– Det var det dummaste jag hört, sa hans farsa. Du ska inte tro på allt vad dom andra pojkarna säger. Dom bara lurar dig.

– Det har stått i tidningen och då måste det väl vara sant, sa Nisse Bengtsson.
– Dom skriver så mycket konstigt nu för tiden, sa hans farsa.
Fortsättning följer.