Nu är det alltså
sommartid.
I söndags natt gick vi
över genom att ställa fram klockan en timme.
Att det ska vara framåt
och inte bakåt tror jag mig nu ha begripit. Åtminstne för
tillfället. När det är dags att byta tidszon nästa gång kan det
vara glömt.
Vad sådan okunnighet kan
leda till har jag ett synnerligen pinsamt minne av.
En gång i tiden var jag
nämligen nära att skapa kaos på jobbet när tidningens dåvarande
fastighetsskötare skulle ställa om alla klockor och råkade gå
förbi mitt skrivbord och fråga hur det var man gjorde nu igen.
Om jag minns rätt hände
det när det här med sommartid var alldeles nytt och inte ens
normala människor hade hunnit lära sig åt vilket håll klockan
skulle ställas.
Fastighetsskötaren skulle
alltså gå runt i huset och ställa om samtliga klockor i byggnaden.
När han gick förbi min plats frågade han om jag visste åt vilket
håll visarna skulle flyttas.
– Bakåt så klart, sa jag.
Det blev starten på en
kuslig kedjereaktion som kommer att beskrivas utförligt senare i
veckan i denna blogg.
Fräna avslöjanden följer
alltså.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar