Sedan mer än tjugo år har kåsören och redaktör S mätt sina krafter i en lika
traditionstyngd som legendomsusad mångkampstävling i och omkring de
båda aktörernas sommarstugor på landet.
Denna giganternas kamp har
med åren blivit så prestigefylld att förberedelser i form av
taktiska upplägg samt träning på såväl det fysiska som det
mentala planet har upptagit en allt större del av de båda
stridstupparnas vardag under året.
Detta har med tiden
stegrats allt mer och ibland tagit sig nästan groteska proportioner.
Som till exempel inför årets tävling då båda atleterna som ett
led i förberedelserna hade rest på träningsläger till Medelhavet.
Och inte nog med det. Det
visade sig nämligen att båda hade, oberoende av varandra, beställt
var sin resa till samma italienska ö, nämligen Sardinien. Och som
detta inte vore nog hade de valt samma lilla stad vid namn Alghero på
Sardiniens västkust för att slå upp sina läger.
Vid en närmare koll
visade det sig dock att kåsören skulle befinna sig på denna plats
veckan före sin medtävlare och hinna åka hem därifrån någon dag
innan denne skulle anlända.
Kåsören hade beslutat
att använda sin vecka på Sardinien till i första hand
konditionsträning
Han simmade längd efter
längd i hotellpoolen, lyfte skrot i hotellets gym och tog långa
promenader.
Under en av dessa
upptäckte han vid ett tillfälle att han befann sig på en gata vid namn Via
Garibaldi.
Var har jag hört det
namnet förr, tänkte han. Javisst ja, det var ju i skolan som man
fick lära sig att Giuseppe Garibaldi var en berömd italiensk
fältherre och frihetskämpe på 1800-talet.
Det fanns till och med en
gammal historia som berättades när man växte upp. Vänta, hur var
det nu den var? Det var Garibaldi och Hitler och Bellman som skulle
tävla med engelske kungen om vem som hade . . . Nej, det blev fel
Så här var det ju:
Det var fröken i skolan
som förklarade för sina elever att Garibaldi alltid bar röd
skjorta när han red i spetsen för sina soldater därför att dessa inte skulle nedslås av att se att han var sårad ifall han skulle
träffas av en kula och börja blöda. Då var det en liten kille som
ivrigt räckte upp handen och sa:
– Fröken, fröken, då
vet jag varför Hitler hade bruna byxor!
Sådant kan man gå
omkring och fundera på när man vandrar i solen på historisk mark
på den italienska ön Sardinien sommaren 2016.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar