MERA MINNEN FRÅN SÖRKÄLLEGATAN

 

Min mormors hus på Sörkällegatan 4 har varit med tidigare i den här bloggen. Här är min syster och jag två respektive sex år gamla en bit in på år 1950. Vi står utanför staketet på den lilla gångväg som ledde upp till järnvägen, där man med viss risk kunde gå över spåret för att komma till Elsa och Folke Franssons hus i berget ovanför. Elsa var ofta nere hos mormor och såg till henne. Jag minns att hon berättade att en gång för länge sedan var mormor den enda som hade telefon i grannskapet, Numret var 599 (som så småningom blev 10599) så hon var förmodligen bland de 600 första abonnenterna i stan.
Huset köptes av kommunen och revs redan på 70-talet. Bakom oss på bilden ses den gavel som vette mot Sörkälleparken. På andra sidan gatan skymtar en bit av huset Sörkällegatan 5 som står kvar än i dag.