fredag 26 april 2013

DET RINGER, DET RINGER

Här om dagen ringde det i Berras telefon. När han svarade med ett hallå, som han brukar, var det en kvinnlig röst som sa:
-Kan jag komma in i eftermiddag?


-Varför det? sa Berra.
-Det puttrar så konstigt där bak, sa damen.
-Jaha, sa Berra. Och vad ska jag göra åt det?
-Jag tänkte ni kunde titta på det, sa damen.
-Verkligen inte, sa Berra. Ring vårdcentralen i stället.
-Men ni sa ju att jag kunde ringa om det blev fel på avgassystemet igen, sa damen.
-Jag är inte intresserad av era avgaser, sa Berra.
-Men det puttrar så konstigt, sa damen.
-Då har ni väl ätit något olämpligt, sa Berra och ringde av.


Efter ytterligare ett par samtal av samma sort förstod han att det var folk som ringt fel nummer. Efter att några gånger ha talat om att detta inte var den bensinmack de trodde, tröttnade han på allt konstigt prat och började ge igen.
-Är det macken? var det en man som undrade.
-Nja, sa Berra. Det är ju inget lätt val. Mac eller PC, det beror på vad man ska ha den till.
-Hur så? sa mannen.
-Ska du ha den hemma rekommenderar jag PC, sa Berra. Många anser att Mac håller högre kvalitet men det är också lite dyrare.


-Vänta lite nu, sa mannen. Jag har väl inte sagt . . .
-Ska vi slå till med en PC då, sa Berra. Kommer du och hämtar eller ska vi köra hem den?
-Vad är detta? sa mannen.
-Datorer, sa Berra. Vill du ha den nu eller med samma?
-Jag fattar ingenting, sa mannen.
-Då föreslår jag absolut en PC, sa Berra. Den är lättare att lära sig.
-Jag ska inte ha någon dator, sa mannen.
-Det kunde du väl ha sagt direkt, sa Berra. Men tack för påringningen och välkommen åter.


Han hann dock knappt avsluta samtalet förrän det ringde igen.
-Hallå,sa Berra.
-Är det macken? undrade en hes röst.
-Nej, sa Berra. Men bra nära.
-Vad menas med det? sa den hese. Är det macken eller är det inte?
-Det är Mackan, sa Berra. Mackan Pettersson.
-Vem? sa den hese.
-Hammarbys legendariske hockeyspelare, sa Berra. Har du verkligen inte hört talas om mig?
-Nä, sa den hese.


-Det var konstigt, sa Berra. När jag blev skadad under OS-hockeyn i St Moritz 1948 samma dag som mahatma Gandhi avled efter ett attentat i Indien, så hamnade vi på löpsedlarna bägge två.
-1948? sa mannen. Då måste du ju vara nästan hundra år.
-Hundratvå, sa Berra. Vill du veta vad som hände eller inte?
-Ja, ja, sa mannen.
-Det var i matchen mot USA, sa Berra. Jag fick en tryckare så dom fick köra mig till sjukhus och det var osäkert om jag skulle kunna vara med mot Kanada. Det kom överst på löpsedlarna hemma i Sverige. MACKAN SKADAD stod det med jättebokstäver och sedan en liten, liten rad längst ner med texten: Gandhi död. Men så begrep dom sig på nyhetsvärdering på den tiden. Hallå. Hallå. Vart tog du vägen . . .


Nästa samtal kom från en äldre dam.
-Är det macken? undrade hon.
-Inte riktigt, sa Berra. Men nära på.
-Hur så?
-Det heter inte Macken, sa Berra. Det heter Måcken. Du minns väl den gamla teve-serien med Roy och Roger?


-Roy och Roger? sa damen.
-Ja, vem av dom vill du prata med? sa Berra.
-Jag tänkte bara . . . sa damen.
-Nej, jag bara skojade, sa Berra. Dom jobbar inte här. Men vi uttalar vår mack på samma sätt. Måcken.
-Måcken? sa damen tvivlande.
-Nej, sa Berra. Tjockare å-ljud ska det vara. Och lite längre. Måååcken. Försök igen.
-Måååcken, sa damen prövande.
-Det var bättre, sa Berra. Vad kan jag stå till tjänst med?


-Jag skulle fråga om jag kunde lämna in bilen, sa damen.
-Gör inte det, sa Berra. Du såg väl hur det gick för skollärarn?
-Nej, sa damen osäkert. Hur gick det?
-Dom hittade den inte, sa Berra. Den är väl här nånstans, sa dom hela tiden och så smet dom undan.
-Då kanske jag inte . . . sa damen.
-Fast jag kan ju be att Syltas pojk tar hand om den, sa Berra. Så kanske det går bättre.
-Jag tror jag ringer någon annanstans, sa damen.
-Då ber jag att få tacka för samtalet och önska lycka till i framtiden, sa Berra och stängde av telefonen.


1 kommentar: