MYCKET ATT TÄNKA PÅ

I ett gammalt gulnat tidningsklipp som jag har bevarat berättas om olika sorters ritualer inom idrotten.

Där finns hockeyspelaren som alltid klär på sig från höger till vänster. Där finns han som alltid ställer sin klubba vid dörrposten. Där finns han som är tvungen att alltid ha vita skosnören och alltid håller klubbladet uppåt när han går ut till match. Och där finns han som alltid måste gå på toaletten exakt sju minuter före nedsläpp.

Där berättas också om hur ritualer som är avsedda att skapa trygghet kan orsaka kaos. När fyra spelare, som i sina klubblag var vana att lämna omklädningsrummet sist, spelade samtidigt i Tre Kronor, försökte de knuffa ut varandra på isen och var nära att börja slåss inbördes.

Och Peter Forsberg har en gång avslöjat att han alltid började ta på sig utrustningen elva minuter innan det var dags att gå ut på isen. Alltså exakt elva minuter. Inte tio och en halv eller tolv, för då vet man aldrig hur det kunde ha gått.

Även ledarna kan föregå med gott exempel. Under ett ishockey-VM i Finland sågs på sin tid de svenska förbundskaptenerna Conny Evensson och Curt Lundmark varje dag vid samma tidpunkt promenera en viss runda ner till vattnet i en park, där de ställde sig och matade en och samma svan. Så hade de gjort den dag det svenska laget vann sin första match och sedan vågade de inte frångå ritualen.

Hur det gick? Jo, Tre Kronor fortsatte att vinna och blev världsmästare till slut förstås.

Det är inte bara inom idrotten sånt här förekommer. En gång i London såg jag en film om sagofiguren Peter Pan. Där fick man lära sig att aldrig säga att man inte tror på sagor, för varje gång man gör det dör en älva. Sånt kan vara bra att veta. Det fick mig att tänka på de gamla visdomsorden att man inte ska tacka om någon säger prosit när man nyser för då dör en tomtenisse.

Det finns mycket att tänka på här i livet. Det behöver man inte vara elitidrottsman för att inse.