GRÄSKLIPPNING MED SPRÅKSTUDIER

Att klippa gräset är väl ingen konst. Det är ju bara att skjuta gräsklipparen framför sig över gräsmattan.

Ånä, så lätt kommer man inte undan. När jag köpte ny gräsklippare senast tyckte jag att jag kanske borde läsa igenom den medföljande bruksanvisningen också. Jag kunde då konstatera att denna innehöll utförliga instruktioner på inte mindre än tolv språk.

Sådant kan få vem som helst att falla i grubbel. En lång stund blev jag sittande länge med det lilla häftet i handen medan jag tänker: Detta har jag upplevt tidigare.

Och det har jag naturligtvis också. När jag en gång vart tionde år köper ny gräsklippare är det nämligen likadant. När jag slår upp instruktionsboken känns det som att förflyttas bakåt i tiden och sätta sig på skolbänken igen. Men i stället för att själv tvingas översätta meningar till ett annat språk, har jag nu tillgång till facit och behöver bara jämföra.

I stället för att ta ut satsdelar och fundera över vad som är subjekt och predikat och ackusativobjekt och analysera meningen ”Gräsklipparen kan ställas i fyra olika klipphöjder” innan man översätter till tyska, kan man nu bara tjuvtitta lite längre ner och se att det korrekta svaret ska vara ”Ihr Gerät kan auf vier unterschiedliche Schnitthöhen eingestellt werden”.

På norska heter samma mening ”Gressklipperen kan stilles i fire ulika klipphoyder” och på holländska ”Da maieer kan op vier verschillende maailhoogtes worden versteld”.

Allt detta fascinerar mig så till den milda grad att jag blir sittande på en pall i garaget och bara läser i stället för att gå ut och klippa gräset.

När jag äntligen bestämmer mig för att det är dags att börja arbeta, slår det mig att jag kanske borde läsa igenom säkerhetsföreskrifterna också. Där står saker som får mig att häpna.

Fortsättning följer.

SPRÅKLEKTION PÅ BALKONGEN

På hotellrummet i Dubrovnik låg en pärm med information om både det ena och det andra. En kväll på balkongen upptäckte vi att den för gästernas bekvämlighet var författad på såväl engelska, tyska och franska som kroatiska.

-Nu ska vi se om du kan språket dom talar här nere, sa jag till den älskade särbon.

-Det är klart jag kan, sa hon. Det är ju mitt modersmål.

-Då börjar jag. Fast krumelurerna och snedtaken ovanför bokstäverna hoppar jag över, sa jag och läste högt:

Popijte aperitiv u baru upredvorju ili se tijekom danja opustite uz koktel u baru kraj bazena.
-Ta en aperitif i lobbybaren eller koppla av under dagen med en cocktail vid bassängen, sa särbon.
-Det var rätt, sa jag efter att ha kollat med den engelska versionen.
-Det är klart det var rätt, sa särbon. Jag är ju tolk.

-Det här då, sa jag och läste vidare:

Tijekom boravka ujavnim prostorijama hotela, ljubazne. Var molino da a svako vrijome budete prigodno odjeveni.
-Fast jag kanske uttalar det fel, tillade jag efter att ha hämtat andan.
-Det är bara att läsa som det står,sa särbon. Det uttalas som det stavas.
-Vad betyder det då?
-När ni tillbringar tid i hotellets gemensamma utrymmen, ber vi er vänligen att alltid vara ordentligt klädd, sa särbon.

-Stopp, inte så fort! Jag måste jämföra med den engelska sidan. Ja, det stämmer faktiskt. Det här är ju otroligt.

-Hur så, sa särbon. Vad tror du vi tolkar gör?
-Inte vet jag. Men här kommer en svår. Är du beredd?
-Kom igen.
Zbog Vase sigurnosti, preporucujemo de na dirate i ne branika zivotinje na Babib kuk.
-För er egen säkerhet rekommenderar vi starkt att ni inte vidrör eller matar djuren i Babin kuk-området, sa särbon.

-Vet du vad det heter på tyska då? sa jag.

-Inte exakt, sa särbon.
-Zu Ihren eigenen sicherheit empfehlen wir Ihnen, die Tiere rund um die Hotelanlagen nicht zu berüren oder zu füttern.

Sedan bläddrade jag vidare i pärmen.

-Här står på franska också. Pendant la sejour dans les espaces publics de l´hotel, nous Vous priens gentiment d´etre habilles convenablement tout le temps. Det klarar ju till och med jag trots att jag inte är tolk och inte kan franska.
-Översätt så jag får höra, sa särbon.
-Under sejourer i hotellets publika utrymmen ska ni vara gentilt klädd vid alla tillfällen. Så skulle man ju faktiskt kunna säga på svenska också.

-Inte riktigt väl, sa särbon. Det var ju samma mening som för en stund sedan. Och på svenska heter det väl: När ni uppehåller er i hotellets gemensamma utrymmen ber vi er vänligen att alltid vara korrekt klädd.

-Det var väl ungefär det jag sa?
-Nej, sa särbon. Du sa att man skulle vara gentilt klädd under sejourer i hotellets publika utrymmen.
-Ja, ja, men man förstår ju vad som menas i alla fall.

Sedan bläddrade jag en stund till och sa:

-Här är någon som har spillt mat så det har blivit en stor fläck, men ungefär så här står det på franska: Chaises peuvent etre utilisees par dedans de meza qu´au balcon. Alltså: lämna inte era utensilier på balkongen.
-Det var också en konstig översättning, sa särbon.
-Ja, det medges, sa jag. Jag tror jag lägger ner det här projektet. Du får godkänt i alla fall.
-Tack, det var snällt, sa särbon.
Och därmed är det också dags att sätta punkt för sommarens äventyr i Dubrovnik.

DOBRO JUTRO PÅ ER, ALLA LÄSARE!

Efter en vecka i Kroatien hade jag lärt mig att god morgon heter dobro jutro, god middag heter dobar dan och god afton heter dobro veche.

Jag hade också fått klart för mig att ett heter jedan, för när Kroatien kvitterade till 1-1 mot Italien i fotbolls-EM stod jag i receptionen på hotellet och såg en kypare komma springande och ropa:

-Jedan-jedan!
Vilket omedelbart översattes av min tolkande särbo till 1-1.

På grund av detta kommer jag heller aldrig att glömma att ett heter jedan på kroatiska hur gammal jag än blir. Om någon skulle väcka mig mitt i natten och fråga vad ett heter på kroatiska kommer jag tack vare denne kypare på ett hotell i Dubrovnik att kunna sätta mig upp i sängen och utan ett ögonblicks tvekan utropa:

-Jedan!
Det är på det viset man ska lära sig saker och ting. Läroböcker är nog bra men ingenting går upp mot praktisk erfarenhet i livets hårda skola.

Det påminner mig om en gång när jag var i Finland och genom att läsa på matsedeln utanför ett gatukök lyckades lura ut att en hamburgare heter yksi hampurilainen.

I rena lyckoruset över min nyförvärvade kunskap levde jag en hel vecka på hamburgare, vilka samtliga beställdes med hög röst och allt säkrade finskt uttal.

Sedan lyckades jag också lära mig att adressen till det hotell jag bodde på vid Sanduddsgatan sjutton var Hietaniemenkatu sejtsemäntoista.

Men det orsakade bara problem. När jag satte mig i en taxi och lite nonchalant sa Hietaniemenkatu sejtsemäntoista till chauffören svarade han med en lång mening på finska som jag inte begrep ett ord av. Då var de bara att erkänna sin begränsning och övergå till engelska.

Men engelska duger inte överallt. En gång i Ungern höll det på att gå riktigt illa när jag skulle gå på toaletten. Då hamnade jag längst bort i en korridor mellan två dörrar.

På den ena stod ferfiak. På den andra stod nök.
Det var allt. Varken mer eller mindre.
Lös den ekvationen den som kan.
Där fanns inga symboler i form av långbyxor och klänningar eller herrhattar och damparasoller.
Jag stod länge och funderade på om jag kunde vara ferfiak eller nök. Till slut kom det ut en man genom den ena dörren och drog upp blixtlåset i gylfen och då vågade jag äntligen gå in. Om jag minns rätt var det den dörr det stod ferfiak på.

Första gången jag åkte till Spanien läste jag lite spanska. Men väl på plats kom jag bara ihåg två meningar.

Den ena var El senor Lopez vive en una casa muy hermosa, vilket lär betyda Herr Lopez bor i ett mycket vackert hus. Den andra löd La meza es bastante grande, vilket på svenska motsvaras av den intelligenta frasen Bordet är ganska stort.

Det kommer man inte långt på i Spanien, lika lite som man får så värst mycket uträttat genom att gå omkring i Kroatien och säga dubro jutro på morgonen och dobro veche på kvällen.

Men om Kroatien spelar 1-1 i fotboll någon mer gång skulle jag i alla fall likt den upprymde kyparen kunna utropa: Jedan-jedan.

Betydelsen av främmande språk i allmänhet och kroatiska i synnerhet kommer att utredas ytterligare i den här bloggen längre fram i veckan.