EN JULFROSSARES BEKÄNNELSE

Jag har varit på lokal och ätit julbord. Det var väldigt gott. Och mycket.

Vi startade med en liten silltallrik. Och eftersom det fanns fem olika sorter tyckte jag att jag borde smaka på allihop. Till det åt jag ett par potatisar, ett knäckebröd och fyra hårdkokta ägghalvor.

Efter en sådan liten aptitretare smakade julskinkan alldeles förträffligt för att inte tala om den rökta korven som följdes av lite sylta med rödbetor, leverpastej med inlagd gurka och några skivor rostbiff med potatissallad.

Bland varmrätterna fanns både fläskkorv, köttbullar, Janssons frestelse och revbensspjäll med både grönkål och surkål, innan det var dags att runda av med efterrätt i form av ris à la Malta med lite ischoklad och lakritskonfekt vid sidan om, alltsammans toppat med en ostbricka samt några konseverade päron, en portion glass, en tårtbit och ett par fikon i konjak.

Ja, man behöver ju inte räkna upp allt man äter. Det räcker kanske med att konstatera att allt har ett pris, inte bara i pengar.

Skrattar bäst som skrattar sist, skulle man också kunna säga. Eller: Ta inte ut segern i förskott, för det kommer ofta surt efter.
Och framför allt: Tänk på att frosseri är en av de sju dödssynderna.

Jag gick till sängs vid elvatiden. Natten blev händelserik. Här är min rapport:

23.10: Svårt att somna. Kändes som om något var på väg upp genom strupen.
23 35: Hjärtklappning och mullrande ljud från magen.
23.50: Gick upp och drack två glas samarin. På återväg till sängen drabbades jag av lätt yrsel och var tvungen att ta stöd mot väggen för att inte ramla omkull.

00.05: Tillbaka i sängen men omöjligt hitta bekväm sovställning hur jag än vred mig.

00.10: Häftig attack av halsbränna
00. 20: Lång, mullrande rapning, Lät som om någon rev ner en tapet från väggen.
00.23: Ny rapning, följd av frän doft av lök, ansjovis och rödkål.
00.27: Svårt att andas.

00.40: Steg upp och gick ett varv i sovrummet. Kände mig som en stor tunna som rullade fram över golvet. Det skvalpade och kluckade i magen och det var knappt benen bar.

01.00: Tillbaka i sängen.
01.10: Lovade mig själv att aldrig äta julbord igen.
01.27: Slumrade in en kort stund men vaknade av känslan att maten åter började stiga i halsen. Kraftig svettning.

01.40: Satte mig upp i sängen och svalde och svalde. Kändes som om kalvsyltan och leverpastejen var på väg upp. Funderade på att bli religiös.

01.58: Där kom den där starka osten stigande. Eller var det senapssillen? Vilken åt jag först? Men det kanske inte spelar någon roll. Det kommer nog inte upp i samma ordning som det gick ner.

02.10: Bad till Gud om förlåtelse för att jag hade låtit mig frestas att frossa vid julbordet.

02.25: En unken doft av ansjovis slog ut ur munnen. Det brände skarpt i halsen och nu kändes det tydligt att skinkan och katrinplommonen och den inlagda sillen skulle komma när som helst.
02.47: Satte mig hastigt upp i sängen och kände hur alltsammans långsamt sjönk neråt igen. Lovade gå i kyrkan på söndag om det här gick över.

03.10: Gick upp och drack två glas samarin.

03.20: Tillbaka i sängen. Ny mullrande rapning lättade något på trycket.
03.30: Somnade äntligen. Drömde om talande julskinkor som skällde ut mig för att jag hade ätit av dem och fläskkorvar med ben och armar som sprang över bordet och högg efter mig med gaffel.
09.10: Vaknade kallsvettig, insnärjd i lakanen, medan klockradion körde igång och spelade Kom, kom, kom till smörgåsbordet...