På baksidan av bilden stod att han var ”den tystlåtne slitvargen som trivs bättre ju lerigare planen är”.
Kunde detta verkligen vara sant? Kunde någon trivas bättre ju lerigare planen blev?
Själva spelade vi ofta på leriga planer, inte minst på den lilla ängen uppe i skogen. Där kunde det vara ruskigt lerigt så att bollen stannade i vattenpölarna när det hade regnat några dagar. Och alltid ramlade man omkull och fick skäll av morsan när man kom hem med leriga kläder.
Ibland när det var riktigt djävligt lerigt och man låg under med 4-0 kunde man få en vision av att Åhlund skulle komma nedstigande från himlen som en räddande ängel och frälsa laget.
Den här veckan fortsätter vi att botanisera bland Alfabilderna. Nu handlar det mest om baksidestexterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar