SPÄNNINGEN STIGER

I förra avsnittet av berättelsen om pilgrimsfärden till Smålands Jerusalem hade de medverkande just passerat Falköping. Resans mål var Stadsparksvallen i Jönköping, där resenärerna ämnade försöka heja fram Jönköpings Södra till ännu en seger i Superettan trots att ”Timpa” Simonsson inte var med längre.

Året före hade redaktör A bjudit på kaffe och tårta på Tre Älgar i Grästorp på hemvägen för att fira segern. Hans reskamrater, den berömde optikern, kåsören och den försynte bankmannen, undrade nu vad det skulle bli för godsaker på återressan den här gången.

– Det vet jag inte, för nu hade jag tänkt att någon annan skulle bjuda, sa redaktör A.

– Jag tycker du ska bjuda om dom vinner i år också, sa kåsören.

– Jag kan bjuda om dom förlorar, sa bankmannen.

– Och jag om det blir oavgjort, sa kåsören.

– Vi säger väl det då, era snåljåpar, sa redaktör A. För dom vinner säkert nu också. Trots att Timpa inte finns bland oss längre. Var är vi nu förresten?

– Tidaholm ligger in till vänster där borta, sa optikern.

– Dom slog dom i kvalet till Allsvenskan1945, sa redaktör A. Först två oavgjorda och sedan 4-0 i avgörande. Timpa gjorde tre. Fast det kunde ha gått illa om inte ”Bläckan” Johansson missat öppet mål i andra matchen.

– Vad finns det för kändisar från Tidaholm, sa bankmannen.

– Jag kan inte komma på någon, sa redaktör A. Det skulle väl vara Bläckan Johansson då. Att han sköt över från två meter kunde dom aldrig glömma i Tidaholm. Det har han varit känd för ända sedan dess.

Nu började sällskaper närma sig resans mål. Spänningen steg och förväntningarna ökade.

Fortsättning följer.