onsdag 22 oktober 2014

SKAMSEN KÅSÖR SLUTAR KRAXA

Kåsören frågade en gång den inbitne ornitologen redaktör T om han vid något tillfälle under sitt skådande hade sett en finsk bastutrana. Men i stället för att börja slira på målet svarade denne lugnt:
– Det finns det inget som heter.
Kåsören skämdes då lite grand för sitt dåliga skämt och drog sig diskret tillbaka.


För att i någon mån skyla över detta klavertramp vidarebefordrade han några dagar senare ett klipp som han trodde kunde intressera redaktör T på riktigt. Det handlade om en stork som hade spatserat omkring på stadens gator flera år tidigare.
 Det där kommer jag ihåg, sa redaktör T. Men det var ingen vild stork. Den hade rymt från ett hägn. Det var ju enbart pinsamt.
 Jaså, sa kåsören. Och jag som tänkte att jag skulle gottgöra det där med bastutranan genom att komma med ett seriöst ornitologiskt inlägg.


 Det här var ju ännu värre, sa redaktör T.
 Jaha, sa kåsören. Jag trodde annars att du kanske skulle tycka att jag var en riktig smilfink.
 Verkligen inte, sa redaktör T.
 Snarare spefågel kanske, sa kåsören.
 Inte det heller, sa redaktör T.
 Då får jag väl sluta kraxa, sa kåsören.
Delar av detta samtal avlyssnades av redaktör L, som nu hade kommit in i rummet. Vad det innebar kommer att avslöjas i denna blogg senare i veckan.
Fortsättning följer alltså.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar