NYA KLASSKAMRATER

Ljuva femtiotal, del 3
De två första åren på Bleket höll vi till i en sal på andra våningen med ingång från baksidan. När vi började i trean flyttades vi ner till klassrummet närmast stora ingången åt väster. Ny lärarinna blev Elsa Bernvik-Hansson som sedan också följde med när vi flyttades till fjärde klass i nybyggda Norrskolan på hösten 1954.

Elsa Bernvik

I trean fick vi en del nya klasskamrater som tidigare gått i Margretegärdeskolan. Bland dem var Stellan Olsson, som längre fram i tiden blev en av Sveriges bästa veteranlöpare, Kurt Ryhage, som blev polis, och Orvar Johansson, som var bäst i klassen i fotboll och så småningom kom att spela i flera av distriktets klubbar.

Kurt Ryhage.

I klassen under gick blivande motocrossvärldsmästaren Håkan Andersson. Där fanns också Lasse Pettersson, som blev lärare på Agneberg så småningom och under flera år var en av de tongivande i Lasse Kjells nyårsrevyer. Och Lennart Hulding, som bodde på Vallmovägen precis som jag men omkom i en bilolycka innan han fyllt 20.

Stellan Olsson.

På fritiden spelade vi fotboll och hade ”krig” mot andra stadsdelar. Vi som bodde på Egersberg krigade för det mesta mot Hedegatan på andra sidan Hedeberget. Eller ”stora berget” som vi sa. Ibland mot Elseberg i Hammaråsherget och ibland gick vi ihop med Jakobsberg och hade krig mot Karlsruhe.

Orvar Johansson.

För det mesta gick det till så att de båda styrkorna ställde upp på var sin höjd en bit ifrån varandra. Där stod man och visade upp sina vapen, som mestadels bestod av träsvärd, käppar och påkar. Genom luften ven enstaka skott från en och annan slangbella – eller ”schäkta” som man brukade säga. Lyckligtvis var träffsäkerheten inte så stor.

Medan okvädningsorden haglade samlades fler och fler på båda sidor. De som först tyckte att de blivit tillräckligt många gick till anfall. För det mesta flydde då den andra sidan för övermakten och så gick jakten utefter gatorna. En och annan eftersläntare blev upphunnen och fick stryk. Ibland blev det sammanstötningar uppe i bergen och då togs det fångar. Man kunde bli bunden vid ett träd och lämnad i skogen eller kastad i någon bäck med kläderna på. Det förekom ett och annat blått öga, en del näsblod samt en och annan spräckt läpp. Men några svårare skador minns jag inte.

Fortsättning följer.

Detta var ett utdrag ur ett av de tolv kapitlen i min bok Alfabilder, raketost och rock´n ´roll. Den är nu slutsåld på förlaget men jag har fortfarande ett antal exemplar kvar till försäljning om någon är intresserad. I så fall kan man kontakta mig på 0522-10599 eller gujohans@telia.com Pris 220 kronor.