SNÖRET OCH FRASSE SÖKES

Det ringer oavbrutet i Berras telefon. Nu är det folk som frågar efter personer som tydligen jobbar på en mack eller i en bilverkstad. Men det måste vara ett ställe med stor personalstyrka, för det är många olika människor som efterfrågas.

Nyligen ringde en och frågade efter Snöret.

-Går det inte lika bra med en rulle tejp? sa Berra.

Då blev det tyst en lång stund, och sedan sa han som hade ringt:

-Är Snöret där eller är han inte?
-Det beror på, sa Berra.
-På vad? sa mannen.
-På hur man ser det, sa Berra. Jag sitter här och tittar mig omkring och det enda snöre jag kan upptäcka är det jag har i skorna.

-Vadå i skorna? sa mannen. Du har väl ett i varje sko i så fall.

-Det stämmer, sa Berra. Men jag förstår inte vad du har med det att göra.
-Ingenting, sa mannen. Men det var du som . . .
-Hur ska du ha det nu? sa Bera. Ska du ha några skosnören eller inte och när kommer du i så fall in och hämtar dom?
-Jag begriper inte vad du pratar om, sa mannen.
-Det var ju du som började tjata om snören, sa Berra men då sa det bara klick i telefonen.

Efter en stund ringde en och ville prata med Frasse.

-Han är bortrest, sa Berra.
-Vart då? sa mannen.
-Thailand, sa Berra. Han blir borta minst tre veckor.

-Det var konstigt, sa mannen. Det har han inte sagt något till mig om.

-Exakt så sa hans fru också, sa Berra. Men hon lät mycket argare.
-Men han skulle greja en sak åt mig i dag, sa mannen. Det hade han lovat.
-Du ska inte lita på Frasse, sa Berra. Han bara ljuger hela tiden.
-Det här låter väldigt konstigt, sa mannen.
-Vet du förresten att tungan blir blå när man ljuger, sa Berra.
-Nej, sa mannen.
-Det är därför det heter blåljuger, sa Berra.
-Jaså, sa mannen.

-Eller så kan näsan börja växa. Som på Pinnochio.

-Det var ju en trädocka, sa mannen. Den kunde ju bara röra sig om någon ryckte i trådarna.
-Ja, sa Berra Och jag skulle tro att Frasset är i ungefär samma kondition när han kommer hem från Thailand, Hallå, hallå, vart tog du vägen?

Sedan ringde en man och frågade efter Nisse.

-Han är uppe på vinden,sa Berra.
-Vad gör han där? sa mannen.
-Cyklar, sa Berra.

Då följde en lång tystnad, och sedan sa mannen försiktigt:

-Ni har väl ingen vind på det huset?
-Nej, sa Berra. Och ingen cykel heller. Jag bara skojade.
-Är Nisse där, sa mannen. Han skulle . . .
-Man sa ofta så förr i tiden, sa Berra. När någon frågade efter någon.
-Vad då? sa mannen.
-Han e´ på vinn´ å´ cyklar, sa Berra. Det är ett gammalt uttryck.
-Jaha, sa mannen.
-Det tyckte dom var roligt då, sa Berra.
-Jaså, sa mannen.

-Fast dom hade ju inte så stora krav på humor då, sa Berra. Dom skrattade ju åt nästan allting. Som till exempel den om älgen.

-Vilken älg? sa mannen.
-Älgen som simmade över en å och blev ren, sa Berra. Och så var det hjort. Hade du inte hört den? Hallå, hallå, vänta,lite, jag kan en till . . .
Berra hälsar att nya samtal mottages med tacksamhet. Han har inte haft så roligt på länge.