PILKASTNING MED SPRIDDA SKURAR

Vi har nu kommit fram till startögonblicket av den inledande grenen i den stora mångkampen på landet mellan kåsören och redaktör S.

Det handlar om pilkastning mot darttavla på ett träd utanför kåsörens sommarstuga. Där gäller det att träffa tavlans tjugo tårtbitar från 1 till 20 i tur och ordning på tre kast i varje omgång för var och en av de båda atleterna.

Lottdragningen utföll så att redaktör S drog det längsta strået, varpå han valde att låta kåsören börja.

Denne kastade då två pilar som satte sig i tavlan och en tredje som missade hela trädet och landade på marken en bit bort.

– Här gäller det tydligen att akta sig, sa redaktör S.

– Varför det?, sa kåsören.

– Med en sån spridning på pilarna, sa redaktör S. Var är grannen förresten, han som låg i hängmattan här intill och blev så rädd att han reste sig och sprang in när du var nära att träffa honom med en pil för ett par år sedan.

– Han har sålt huset och flyttat härifrån, sa kåsören.

– Det kan jag förstå, sa redaktör S.

Matchen böljade sedan fram och åter en stund med redaktör S i en allt större ledning

– Dina nerver verkar inte hålla i år heller, sa redaktör S när kåsören missade ännu en pil.

– Jag har ont i knäet, sa kåsören. Jag kan knappt använda stödjebenet.

Sedan kastade han en pil som studsade tillbaka från tavlan.

– Aj! ropade redaktör S.

– Vad är det? sa kåsören.

– Jag trodde jag var träffad, sa redaktör S.

– Men det var du ju inte, sa kåsören.

– Nej, men det kändes så, sa redaktör S. Jag har fått fantomsmärtor i benet av dina missade pilar.

– Försök inte, sa kåsören, Det är jag som är skadad.

Det blåste nu friskt kring öronen på båda atleterna och den byiga vinden bidrog till att det blev allt sämre med träffsäkerheten.

Redaktör S drygade ut sin ledning och var uppe på ruta 11 innan kåsören hade hunnit till 3. Sedan satte han en pil alldeles på gränsen till ruta 12.

– Jag tror den är rätt, sa han efter att ha synat tavlan.

– Jag är böjd att hålla med dig, sa kåsören och böjde sig ner för att ta upp en pil från marken.

– Det sa du just som du böjde dig ner, sa redaktör S.

– Ja, det var träffsäkert, sa kåsören.

– Det är mer än man kan säga om oss, sa redaktör S.

Det hade nu börjat blåsa upp ordentligt och plötsligt kom vinden svepande bakifrån. Ett tag tog den med sig alla pilarna så att de svängde i luften och slog i tavlan med sidan före utan att vara i närheten av att sätta sig.

Redaktör S behärskade kastvindarna bäst och när krutröken skingrats stod han som segrare med siffror som kåsören knappt anser vara värda att nämna. 20-4 skrevs i alla fall i protokollet, vilket torde förklara under vilka vidriga förhållanden och lynniga vindar som tävlingen genomfördes

Fortsättning på mångkampen följer.