I nummer 45 av tidningen
Se från 1971 skriver Gits Olsson att han inte längre är avundsjuk
på alla dessa svällande muskelberg till män som tidigare varit
nära att ge honom komplex på badstranden, där de gått omkring och
bröstat sig för grupper av hänförda damer.
Nu konstaterar han nämlige
att kvinnor tänder på helt andra saker och hänvisar till en
artikel i Dameras Värld av Kerstin Thorvald.
Så här skriver hon:
”Från mina tonår
kommer jag ihåg en film där Bette Davis var en komplicerad ung
kvinna på båtkryssning. Hon träffar en man. Han vill bjuda henne
på en cigarett. Hon nickar. Då tar han två cigaretter i sin mun,
tänder båda, drar två djupa halsbloss och räcker över den ena
till henne. Det flickor. Det är nånting.”
Detta är en filmscen som
även Gits Olsson minns väl. Han vet till och med att han som tände
cigaretten hette Paul Henreid, en filmförförare från Österrike,
som flytt till USA och blev hårt exploaterad av Hollywood under
krigsåren på 40-talet, skriver Gits och fortsätter:.
"Han tände sina
cigaretter två gånger om kvällen en hel vecka på Röda Kvarn i
Örebro och salongen suckade av förtjusning.
Sedan skulle alla killar i
stan vara Paul Henreid. Jag också. Britta i växeln var min Bette
Davis. Någon Atlantkryssning var det inte tal om, men Storbron över
Svartån hade ett fint räcke och slöt man ögonen kunde man med
lite fantasi inbilla sig att åns porlande mellan dammluckorna var
The Pacific Oceans brus kring stäven på Queen Mary. Att alla
medpassagerarna på promenaddäck pratade närkingska fick man överse
med.
Jag tittade Britta djupt
i ögonen och sa i magen ungefär som Henreid:
– Cigarett?
Britta nickade på
engelska.
Jag förde två cigaretter
till min mun, tände, drog halsbloss och överräckte den ena till
Britta. Hon mottog cigaretten, fortfarande med sin blick i min, och
drog ett halsbloss även hon.
Sedan hostade flickebarnet
så jag trodde hon skulle gå sönder.
Jag beslöt att skriva
till Henreid, Warner Bros, Hollywood, LA, Calif och fråga vad han
körde med för märke.
Det kan inte ha varit
Buffalo med munstycke.”
Så långt Gits Olsson.
För egen del minns jag
Paul Henreid bäst från Casablanca. Det var han som spelade Victor
Laszlo och övertog Ingrid Bergman från Humphrey Bogart och gömde sig för tyskarna på Ricks bar innan planet lyfte mot Lissabon i dimman, så det var
ingen gammal filmcharmör vem som helst.
Så himlans bra!
SvaraRadera