Ännu inga tecken på att
föryngringsmedlet fungerar. Alltså den tub med solkräm jag hade
hittat i den lilla stugan vid havet och som enligt texten på
förpackningen utlovade ”anti-ageing” för användaren.
I väntan på att
föryngringsprocessen skulle starta satte jag mig i skuggan under
mitt parasoll och pustade. När jag hade varit inne i stugan och
hämtat ett glas saft och satte mig igen hörde jag hur något
knakade under mig i stolen. När jag reste mig och tittade efter
upptäckte jag att jag hade satt mig på mina läsglasögon så att
de gått i två delar.
Funderade en stund och kom
fram till att det inget gjorde. Läsglasögon borde jag ju inte
behöva om den här mirakelmedicinen verkar så att man blir ung på
nytt för när jag var det kunde jag läsa utan glasögon.
Å andra sida kunde det
göra detsamma. Vem orkar läsa tidningen så här på sommaren. Det
är knappt man orkar titta på rubrikerna och dom kan man ju läsa
utan glasögon.
Vid närmare eftertanke
skulle man kunna säga att det var den snabbt förbiglidande och
snart tilländalupna sommaren som knäckte glasögonen. Inte så att dom
smälte i solen, men hade det inte varit för allt strul med
solkrämen så hade jag inte blivit så förvirrad att jag glömt var
jag hade lagt dem.
Och inte verkar jag ha
blivit det minsta yngre av solkrämen heller. Snarare tycker jag att
jag börjar känna mig ännu äldre och gaggigare än tidigare, så
man kan verkligen undra hur det här ska sluta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar