onsdag 27 juni 2018

NÄR TORSTEN TEGNÉR SKREV KRÖNIKOR LIGGANDE I HOTELLSÄNGEN PÅ CARLIA

En junidag 1968 stod en lång, mager man i dörren och undrade om detta var sportredaktionen.
Sedan tog han upp en liten svart anteckningsbok och frågade vad jag och övriga sportmedarbetare hette.
Det var Torsten Tegnér, legendarisk krönikör i Idrottsbladet.

Torsten Tegnér.

Det skulle bli landskamp i friidrott mellan Sverige och Norge på Rimnersvallen. En stor del av den svenska sportjournalisteliten fanns också på plats, däribland signaturen ”T.T.”.
Torsten Tegnér var vid den här tiden nästan 80 år gammal, han fyllde senare på året. Han var son till Alice Tegnér, vår stora barnviseförfattare, och sonsons son till skalden och biskopen Esaias Tegnér.


Idrottsbladet var hans livsverk. Han hade köpt tidningen 1915 och skrev krönikor i stort sett fram till sin död 1977.
Hans penna var både älskad och fruktad. Hans krönikor genomsyrades inte enbart av idrott utan också av humanism och rättspatos. Men den som kom i onåd hos honom hade det inte lätt. I många år låg han i fejd med fotbollens förbundsordförande Anton Johansson och det sägs att han i stort sett förföljde honom ner i graven.

Lennart Floodberg.

Jag var ensam på sportredaktionen den här eftermiddagen, några dagar före landskampen. Jag talade om för TT att sportchefen hette Lennart Floodberg, att jag hette Gunnar Johansson och att vi dessutom hade en halvtidstjänst som innehades av Jan Gerd.
TT lyssnade allvarligt medan jag stavade mina kollegers namn, och så skrev han ner dem i sin lilla anteckningsbok. Sedan förklarade han att han under sina resor försökte besöka samtliga sportredaktioner i landet och hålla sig à jour med vilka medarbetarna var.

Bohusläningens tidningshus på Norra Drottninggatan.

Dagen därpå mötte jag honom ute på gatan när jag var på väg till tidningen. Han stod intill den vita träsoffan högst upp i hotell Carlias gamla trappa på andra sidan gatan med en cigarr i handen. Själv var jag 24 år och visste knappt om jag skulle våga heja på honom och ännu mindre säga du till legendaren.
Men TT vinkade med hela armen och klev rakt över gatan när han såg mig. Sedan berättade han att han just hade avslutat dagens krönika som han i vanlig ordning skrivit för hand liggande i sängen.
När han såg att jag sneglade lite förvånat på cigarren i renlevnadsprofetens ena näve, sa han att han tyckte om doften och smaken men att han naturligtvis aldrig drog halsbloss.

Wilhelm Hansson.

Sedan följde han med upp på sportredaktionen, varpå Lennart Floodberg organiserade en liten rundvandring på tidningen. I den deltog även redaktionssekreteraren Wilhelm Hansson och faktorn Tore Edhagen, den sistnämnde bandyspelare i Uppsala i sin ungdom och med flera gemensamma bekanta till Tegnér. TT var stor bandyvän och hade till och med blivit svensk mästare med AIK två gånger i början på seklet.

Tore Edhagen.

Den lilla guideturen avslutades i korridoren utanför kassaavdelningen på våningsplan två med att TT. frågade om någon av oss kunde gissa hur gammal han var och att den som kom närmast skulle få en krona.
Jag minns inte vad jag drog till med för ålder. Men jag kommer ihåg att Lennart Floodberg prickade in det rätta årtalet, varpå TT tog upp en blank enkrona ur fickan och överräckte till sportchefen med orden:
Unge man, kronan är din!


TT stannade några dagar i Uddevalla och bör väl ha skrivit en del om staden i Idrottsbladet. Men jag minns egentligen bara att han berömde Rimnersvallen som en mycket vacker och naturskönt belägen arena. Enda skönhetsfläcken ansåg han vara den stora skylten med ölreklam på bergssidan. Där stod det nämligen ”Pripps Femett – skummande friskt” med gigantiska bokstäver vid den här tiden.

TORSTEN TEGNÉR
Torsten Tegnér (1888-1977) var i sin ungdom en framgångsrik allroundidrottsman. I bandy blev han svensk mästare med AIK 1909 och 1914. Han tävlade också i friidrott, gång och orientering. Dessutom blev han Europamästare i ishockey 1923, då han egentligen var lagledare men på grund av sina bandymeriter fick hoppa in i slutminuterna vid ställningen 8-0 till Sverige i en match mot Belgien i Antwerpen.

Ännu ett landskampsminne följer i morgon.

1 kommentar:

  1. Tac Gunnar. En härlig läsning, ja ibland undrar jag om det inte var bättre förr Hälsningar Bengt

    SvaraRadera