SMÖRGÅSEN I SARAJEVO

Det var det förra århundradets mest ödesdigra ögonblick. En händelse som satte igång en kedjereaktion av gigantiska proportioner.
Två världskrig, 80 miljoner döda, ryska revolutionen, Hitlers maktövertagande, atombomben.
Kanske hade inget av allt detta blivit verklighet om inte Gavrilo Princip blivit sugen på en smörgås.

Det handlar om mordet på ärkehertig Franz Ferdinand och hans gemål, som satte det vacklande österrikisk-ungerska imperiet på kollisionskurs med Serbien och ledde till utbrottet av första världskriget en månad efter att Princip hade satt fingret på avtryckaren den 28 juni 1914.

Och om Princip inte hade stannat för att äta en smörgås eller gått in på något annat kafé än han gjorde, hade han aldrig varit på rätt plats för att hitta sitt offer.
Ingen smörgås, inget skott. Inget skott, inget krig. Ingen vet vad som hade hänt.

Bosnien, med starka band till Serbien, var alltså annekterat av kejsardömet Österrike-Ungern. Organisationen Svarta handen, stödd av serbisk underrättelsetjänst, planerade attentatet.

Den 28 juni anlände hertigen och hans gemål med tåg till Sarajevo. De färdades i en öppen bil i en fordonskaravan genom staden, där Svarta handen hade placerat ut sju attentatsmän på strategiska platser. En av dem kastade en bomb mot bilen men missade. Hertigparet klarade sig, men några åskådare skadades.

Efter ett besök i rådhuset beslöt Franz Ferdinand att fortsätta till sjukhuset för att hälsa på de skadade.

Man valde att köra en annan väg än den planerade för att inte ge några fler attentatsmän chansen.
Men ingen hade talat om för chauffören att färdvägen hade ändrats.

Denne svängde av misstag in på fel gata, och här kan man verkligen tala om tillfälligheternas spel. Slumpen gjorde nämligen att bilen passerade Moritz Schillers kafé och delikatessbutik, dit en hungrig Gavrilo Princip dragit sig tillbaka i tron att chansen att utföra attentatet gått förlorad.

När han satt där med sin smörgås fick han se bilen med hertigparet passera utanför. Samtidigt fick föraren order att stanna och backa tillbaka eftersom han kört fel väg. Det gjorde han, och då grep Princip chansen.

Han gick fram mot den öppna bilen, drog sin pistol och avlossade två skott. Det ena träffade hertigen och det andra dennes maka. Båda avled i bilen på väg till sjukhuset.
Princip greps, men eftersom han bara var 19 år fyllda var han för ung för dödsstraff. Han avled i österrikiskt fängelse av tuberkulos fyra år senare.
Då hade han satt igång en kedja storpolitiska händelser som kanske hade inträffat ändå av något annat skäl men nu blev den direkt följden av skotten i Sarajevo.

Det blev rena rama råttan på repet över hela Europa på grund av diverse invecklade storpolitiska allianser.
Efter hårda notväxlingar fram och tillbaka förklarade Österrike-Ungern krig mot Serbien.
Ryssland svarade att i så fall ställer vi upp på serbernas sida och mobiliserade sina trupper.
Detta fick Tyskland att känna sig hotat och efter att utan framgång ha krävt att den ryska mobiliseringen skulle stoppas förklarade man Ryssland krig.
Frankrike meddelade då att man ansåg sig ha förpliktelser mot Ryssland och inte kunde förhålla sig neutralt i detta läge, varpå Tyskland förklarade även Frankrike krig.

Därpå inledde Tyskland ett anfall mot Frankrike genom det neutrala Belgien, vilket fick Storbritannien att skynda till belgarnas försvar och förklara Tyskland krig.
Efter det följde Serbiens krigsförklaring mot Tyskland, tätt åtföljd av Österrike-Ungerns mot Ryssland, Frankrikes mot Österrike-Ungern och Storbritanniens mot Österrike-Ungern. Genom stormakternas kolonier spreds sedan konflikten över världen.
Denna långa kedjereaktion utsträcktes ytterligare sedan Tyskland besegrats i det första världskriget 1918. Tjugoett år senare följde som bekant det andra världskriget som en följd av det första.

Vad hände då i Sarajevo efter attentatet 1914?
1917 reste de österrikiska styrande ett monument över hertigen på platsen för mordet. Det revs 1919 av de styrande i den nybildade staten Jugoslavien, sedan det österrikisk-ungerska imperiet upplösts. 1930 sattes i stället en minnesplakett upp över Gavrilo Princip, men den togs bort av de tyska ockupanterna under andra världskriget.

Efter kriget öppnades ett museum på hörnet vid Latin bridge. Dessutom tillverkades fotavtryck i cementen på trottoaren där man antog att Princip hade stått när han sköt. Dessa togs bort när museet stängdes under Balkankriget och belägringen av Sarajevo 1992-95, eftersom muslimer och kroater inte ville hylla den serbiske hjälten Princip.

2004 sattes en ny minnestavla upp med en mera neutral beskrivning av händelsen utan hyllning av Princip.

Och hur var det då med smörgåsen?
Ingen vet säkert, men förmodligen är den ett påhitt, tillagt i efterhand många år senare som en festlig poäng. Kanske av den enkla anledningen att Princip befann sig inne i eller möjligen strax utanför Moritz Schillers kafé och delikatessbutik när han fick en andra chans att utföra attentatet.
Det är väl som många gamla desillusionerade journalister sa förr i världen: Kolla aldrig en bra story, då spricker den.