DÄRFÖR SPRINGER VI MARATON

Maraton har sprungits ända sedan 490 före Kristus, och distansen 42 195 meter är det exakta avståndet mellan slagfältet i Marathon och Aten.
Finns det dom som tror.

Faktum är att något maratonlopp inte fanns på programmet i de antika olympiska spelen, som arrangerades mellan 776 före Kristus och 389 efter Kristus i det gamla Grekland.

Maratonloppet skapades till de första moderna spelen i Aten 1896, på ett förslag från en kompis till spelens initiativtagare, den franske baronen Pierre de Coubertin.

Då var distansen cirka 40 kilometer, motsvarande den sträcka som en budbärare ansågs ha sprungit från Marathon till Aten år 490 före Kristus för att meddela stadens invånare att en persisk invasionsarmé hade besegrats i slaget vid Marathon.

Det var inte förrän till OS i Paris 1924 som tävlingssträckan fastställdes till 42 195 meter. Fram till dess hade man sprungit cirka fyra mil i de sex olympiska spel som dittills arrangerats. Detta trots att sträckan mellan slagfältet vid Marathon och Aten senare uppmättes till 35,4 kilometer.

Nu ville man ha ett enhetligt mått och gick därför tillbaka till den bana som hade använts vid OS i London 1908. Den hade haft start vid Windsor Castle utanför London och mål på White City Stadium inne i staden.

Från början hade man tänkt starta utanför grindarna till slottet. Men för att tillmötesgå kungafamiljen flyttade man in starten i slottsparken så att de kungliga barnen skulle kunna se den från sitt sovrumsfönster. Dessutom förlängde man loppet ytterligare en bit genom att placera mållinjen framför den kungliga logen mitt på upploppssidan inne i stadion.

Därmed blev distansen 26 miles och 385 yards, vilket motsvarar 42 195 meter.

Så alla trötta maratonlöpare som undrar varför det inte räcker med fyra mil kan tacka den brittiska kungafamiljen för att de får slita lite extra på slutet.

I morgon ska vi titta lite på maratonloppets sportsliga historia. Läs om amerikanen som liftade med en lastbil, svensken som var på väg mot OS-guld men visades fel väg och italienaren som kollapsade men hjälptes i mål av Sherlock Holmes-skaparen Conan Doyle.